
Jämställdhet IF Metall och Kommunal gör gemensam sak och kräver att kvinnoarbetstiderna stoppas avtalsvägen. Det skriver företrädare för förbunden på SvD Debatt.
I den kommande avtalsrörelsen kommer Kommunal att driva frågan om kortare arbetstid för välfärdens skiftarbetare. Bakom kravet står även IF Metall, som ger Kommunal sitt fulla stöd.
Redan för över 50 år sedan, år 1974, kom LO och Sveriges Arbetsgivarförening, SAF, överens om att förkorta arbetstiden för industriarbetare med oregelbundna arbetstider. Syftet var att kompensera för det fysiskt krävande arbetet. Men för skiftarbetarna i välfärden gjordes ingen motsvarande sänkning av arbetstiden. Enligt LO och SAF skulle det ha blivit för dyrt, framhäver IF Metall och Kommunal.
Resultatet blev enligt fackförbunden att anställda i mansdominerade industrijobb fick bättre arbetstidsvillkor än exempelvis undersköterskor och vårdbiträden, trots liknande påfrestningar av skiftarbete. ”Ett sexistiskt vägval”, menar fackförbunden, som kom sig ur föreställningen om att kvinnors arbete inte var lika mycket värt som mäns.
Ingen politisk lagstiftning
Enligt fackförbunden arbetar anställda inom välfärden med oregelbundna arbetstider i dag mellan två och fyra timmar mer i veckan än motsvarande grupper inom industrin. Utslaget över ett helt yrkesliv motsvarar skillnaden mer än två och ett halvt års heltidsarbete.
Fackförbunden beskriver skillnaden som en jämställdhetsfråga och menar att den får konsekvenser för både personalens hälsa och välfärdens kompetensförsörjning. För att orka väljer eller tvingas många att gå ner i arbetstid, och när återhämtningen inte räcker ökar risker för sjukskrivning, framhäver fackförbunden. Det är enligt förbunden en stor orsak till att välfärden har fler deltidsanställda och fler sjukskrivningar än inom industrin.
Kommunal och IF Metall kallar orättvisan för kvinnoarbetstider och drar en parallell till kvinnolönerna som avskaffades 1960. Då tjänade kvinnor enligt avtalen tre fjärdedelar av den lägst betalda mannens lön. De båda förbunden vill att frågan ska lösas genom förhandlingar mellan arbetsmarknadens parter och inte genom politisk lagstiftning, som de menar skulle riskera en ”ping pong-lagstiftning” som skiftar vid varje ny politiska majoritet.
Olle Bergvall
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
