Demokraterna tycks vinna både kongressen och senaten.
Demokraterna tar över både representanthuset och senaten. De vinner den största segern sedan i ett mellanårsval sedan andra världskriget.
President Trumps krig i Irak, flirten med Putins Ryssland, de ökade levnadsomkostnaderna och militär som satts in mot de egna medborgarna under förevändning att man jagat illegala invandrare. En president som på bara två år tagit så många steg i auktoritär riktning att Turkiets president Erdogan framstår som en simpel amatör.
Jo, det fanns en gräns även för USA:s medborgare.
Inte sedan 1932
Det är på flera sätt talande att en av de främsta reaktionerna på valresultatet är lättnaden över att Donald Trump tycks ha accepterat förlusten. Så skakig har demokratin i USA varit.
Och visst, den sittande presidenten brukar förlora mellanårsvalet. Men detta är något annat. I skrivande stund tar demokraterna hem delstater som Texas och Kansas, som i decennier uteslutande röstat på republikanska kandidater. Texas har inte valt en demokratisk senator sedan 1988, då Lloyd Bentsen blev omvald. I Kansas har det inte hänt sedan 1932.
Att Demokraterna nu på allvar utmanar Republikanerna i dessa delstater visar hur starkt de nya politiska vindarna blåser.
Mycket tyder i skrivande stund på att demokraterna vinner även i Michigan, en av de delstater som troligen avgör nästa presidentval. Där ställde demokraterna upp med den progressive Abdul el Sayed, tydligt på partiets vänsterflank.
Republikanerna allt som numera ingår i högerns manual för att vinna över vänstern. Abdul El-Sayed är muslim – de anklagade honom för att stå nära Muslimska brödraskapet och vilja införa sharialagar i USA. Inget av det är sant. Men den republikanska kampanjmaskinen brydde sig inte.
Att döma av rapporterna från valrörelsen var det också argument som många republikanska väljare köpte.
Men majoriteten lyssnade inte på propagandan. El-Sayed, en sällsynt politik begåvning, tog plats i senaten.
Håll ögonen på Ossof
Tillsammans med vinsterna för några socialistiska kandidater till borgmästarposterna i storstäder som Washington och Los Angeles visar det hur stark den nya vinden var.
Det betyder förstås inte att vinden vänt permanent. Från länder som Polen vet vi att liberala och progressiva krafter kan besegra de auktoritära krafterna. Det gjordes när Lag och Rättvisa förlorade makten i Warszawa för två år sedan. Men redan ett år senare valde väljarna i Polen en president från samma parti.
Men det betyder att USA har fått nog av Trump, och är redo att välja kandidater som står till vänster även inom demokraterna.
Det är en enorm framgång för alla som vill se en annan riktning för världens demokratier.
Betyder detta något även inför nästa presidentval? Ja, troligen. Men det avgörs troligen av vem republikanerna väljer som Trumps efterträdare. Och vem demokraterna väljer. Hittills har det i svenska medier skrivits mycket om Kaliforniens guvernör Gavin Newsom och den tidigare kandidaten och vice presidenten Kamala Harris.
Nattens val öppnar för Jon Ossof, senator från Georgia, där han lyckades bli omvald. Georgia är en av de viktigaste delstaterna i presidentvalet och Ossof har seglat upp som en ung, lovande kandidat, av många jämförd med Barack Obama.
Så mitt tips är: Håll ögonen på Ossof.
Jesper Bengtsson
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
