Men i praktiken skulle en alliansregering vara lika beroende av SD.
Ett tag trodde jag att det var klart. Jimmie Åkesson kallade till presskonferens och meddelade att Sverigedemokraterna inte kräver några ministerposter för att stötta Ulf Kristersson som statsminister. De kräver inte ens ett nytt avtal likt Tidöpakten.
”Vi går i opposition”, sade Åkesson. Det är förstås snömos, för om Kristersson skulle bli statsminister igen skulle han i nio omröstningar av tio vara beroende av Sverigedemokraternas stöd. Partiet skulle ha ett avgörande inflytande.
Sedan meddelade Centerns Elisabeth Thand Ringqvist att hon också skulle hålla en presskonferens och berätta om ett nytt ”initiativ”.
Det kändes koordinerat.
Det är där skon klämmer
Men det visade sig vara mer vagt än så. Centern kräver att Moderaterna och Socialdemokraterna berättar vilken politik de vill föra i regeringsställning, och vilka de vill regera med.
Men ingen tror väl att något av de partierna kommer få igenom hela sina politiska program. De kommer ju ändå vara beroende av att förhandla med andra partier, och det är där skon klämmer. På vänsterkanten pågår inga förhandlingar för att Vänsterpartiet kräver att få ingå i regeringen innan sådana kan påbörjas. Och Centern kräver att de inte ska ingå, sedan kan de förhandla om sakpolitiken.
På ytan är regeringsbildningen därmed inte ett steg närmare än i torsdags. Centern är lika motsträvigt mot att släppa in V, och vänsterpartisterna fortsätter få det att låta som att de tycker att alla andra partier är borgarpack som de egentligen inte alls vill samarbeta med utan helst av allt slänga in i en bastu och höja temperaturen tills de går med på deras politik.
Vädrar morgonluft
Samtidigt innebär gårdagens besked att Jimmie Åkesson har öppnat en dörr åt Centern. Läget är inte längre lika låst på högerkanten.
Det är mot den bakgrunden man ska se Centerns utspel. De har nu en möjlighet att skynda på processen.
Mot den bakgrunden ska man även se att Kristersson bad om, och av talmannen, partikollegan Andreas Norlén, också fick mer tid för att sondera inför nästa omröstning.
De vädrar morgonluft.
Det sätter press på vänstersidan. Magdalena Andersson måste agera, även om det är oklart hur det ska gå till. Och Vänsterpartiet kommer allt närmare punkten där det står mellan en rödgrön regering utan dem eller extraval. Partiet har varit tydligt med att de då föredrar extraval.
Oberoende av vilket går spelet om regeringsfrågan nu in i ett mer intensivt skede. Nästa vecka kan bli avgörande.
Jesper Bengtsson
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
