Rebecca Roth, ordförande Lärarnas Riksförbunds Studerandeförening

debatt Lärarlegitimationen är kanske en av de viktigaste grundbultarna i arbetet med att höja statusen för läraryrket. Men nu föreslår Centerpartiet att obehöriga lärare ska få sätta betyg igen. Vad är då meningen med legitimationskravet, undrar Rebecca Roth från Lärarnas Riksförbunds Studerandeförening.

Sedan 2011 har vi haft ett legitimationskrav på lärare som innebär att endast lärare med lärarlegitimation får lov att tillsvidareanställas och ha fullt ansvar över sin undervisning.

Hela poängen med lärarlegitimationen grundar sig i att man ville höja lärares status och löner och det i sin tur skulle göra att fler sökte till lärarutbildningen. Det var – och är – ett stort problem att så många lärare ute i våra skolor var obehöriga. Att ha legitimationskrav och endast tillåta behöriga lärare i skolan är en angelägenhet för samtliga parter i skolans värld; eleverna, rektorerna och lärarna. Eleverna har rätt till kvalitetssäkrad och likvärdig undervisning i skolan, de ska veta att den som står framför dem och undervisar är en utbildad lärare med rätt ämnen, att deras betyg sätts på ett rättssäkert sätt och att de ges samma förutsättningar som alla andra att klara skolan.

De behöriga lärarna har lagt flera år på en lärarutbildning som har genererat en lärarlegitimation som gör dem till behöriga lärare med fullt ansvar över sin egna undervisning. Men varför ska de utbilda sig till lärare om de kommer ut i skolan och jobbar jämte personer som arbetar med exakt samma uppdrag, dock utan att dessa genomgått den tidskrävande och ekonomiska satsningen en lärarutbildning innebär?

Det är inte de obehörigas status som ska höjas, utan de behörigas.

Lärarlegitimationen är kanske en av de viktigaste grundbultarna i arbetet med att höja statusen för läraryrket och facket har slagits länge för att det ska genomföras. Men nu föreslår Centerpartiet att obehöriga lärare ska få sätta betyg igen. Vad är då meningen med legitimationskravet, Annie och Fredrik?

Jag är en av de lärarstudenter som lägger 5,5 år till att läsa till lärare. Hur sugen blir jag på att göra färdigt min lärarutbildning när det ständigt ska satsas på de obehöriga lärarna? Varför satsas det inte mer på de behöriga?

Vi vet att många av de obehöriga lärarna som jobbar i skolan någon gång har påbörjat en lärarutbildning men sen hoppat av. Det hade då varit rimligare att satsa på att de fullföljer sin lärarutbildning. Vi måste också se till att locka tillbaka de många behöriga lärare där ute som valt att arbeta med något annat – oftast har de slutat på grund av dåliga arbetsvillkor och låga löner.
Centerpartiet har rätt i att den vetenskapliga kopplingen på lärarutbildningen behöver stärkas, men det är verkligen inte ett av lärarutbildningens största problem. Det hade behövts lägga större vikt på att de som undervisar våra blivande lärare faktiskt själva har varit/är lärare och att utbildningen kvalitetssäkras.

Vi i Lärarnas Riksförbunds studerandeförening välkomnar att Centerpartiet steppar upp och äntligen börjar prata om skolfrågor och lärarutbildningen, men ni får göra om och göra rätt. Vi har 20 000 medlemmar som lägger mellan 4-5,5 år på att utbilda sig till lärare. Nu när ni tar ett kliv in i skolfrågor och lärarutbildningsfrågor har ni möjlighet att se till att de kommer känna att det är värt det.

Det förbryllar mig slutligen att man inte nämner det statliga huvudmannaskapet, det ingår också i januariavtalet och det är tydligt att det är en ännu viktigare reform att genomföra än att satsa på obehöriga lärare. Det är inte de obehörigas status som ska höjas, utan de behörigas.

 

Rebecca Roth, ordförande för LR Studs, Lärarnas Riksförbunds Studerandeförening