”Vi ska döda dig din jävla röding”, skrek rösten i pappas öra mitt i natten. Det var tidigt 1990-tal, den svenska vit makt-rörelsen hade ett uppsving. Om du var ung och till vänster var det självklart att kämpa emot, och trots att insatserna var i periferin lyckades jag hamna på någon slags ”dödslista”. En av konsekvenserna, det här utspelades före mobiltelefonernas tid, var nattliga telefonsamtal till föräldrahemmet.

”Ni menar nog min son, jag röstar på Folkpartiet”. Pappas svar var en blandning av sömndruckenhet, överraskning och rädsla. Dessvärre har svaret med tiden blivit en illustration av tiden som följde.

Å ena sidan finns den extrema vit makt-rörelsen kvar, även om den utåtriktade verksamheten har minskat något på senare tid. En del grupper somnar in medan andra tillkommer. En förändring jämfört med 1990-talet är hur de rasistiska och antidemokratiska idéerna även sprids via internet. Som vi vet var det ur den här miljön som terroristen Anders Behring Breivik fick sin bekräftelse och näring.

Å andra sidan har de högerextrema idéerna blivit vattenkammade, fått kostym och vandrat in i våra europeiska parlament. I det europeiska magasinet ”Fresh Thinking” beskriver Per Wirtén hur den nya rasismen har förfinats i populismens laboratorier. Nu ska hbt-personer och kvinnors rättigheter försvaras. Demokratins ideal ska ryckas från de etablerade partierna och vändas mot dem som utpekas som öppenhetens fiender: ”Muslimerna”. Jimmie Åkesson besökte bögklubbar under valrörelsen och kom till riksdagens öppnande i folkdräkt.

Det är en slug taktik som påverkar våra demokratiska partier, inte sällan de liberaler som var pappas ursäkt. Dessvärre har det unkna åsiktsklimatet även nått den europeiska socialdemokratins utkanter.

I morgon genomförs en demonstration ”till värn för Norden”, i syfte att ”stoppa svenskfientligheten”. Åkesson kommer hålla sig borta när de värsta extremisterna möts. Kopplingen mellan antidemokraterna och deras kostymklädda representanter i riksdagen finns i stället på nätet.

Att SD driver få egna medier och låter andra föra ut budskapet uppmärksammades nyligen av DN Kultur och Expo. Det är en viktig artikel som reser frågor om de sajter som fungerar som förbindelselänkar mellan antidemokraterna och riksdagspartiet SD. Frågorna handlar om avsaknaden av ansvarig utgivare, upphovsrättsbrott, hetsbrott och behovet av juridisk prövning.

Men framför allt hamnade äntligen ”förbindelsemännen” i ljuset, de krafter som utgör länken mellan antidemokraterna och Helgeandsholmen. Det är krafter som måste granskas, men det är en granskning som inte sker automatiskt.

Såväl jävla rödingar som vanliga demokrater uppmanas till handling. Ett sätt att stödja det anti-rasistiska arbetet är att bli Expo-supporter. De idéer som fick människor att ringa och skrika i vår hemtelefon har i dag 19 riksdagsledamöter och en otäck, anonym närvaro på nätet.