Missad chans att införa smartare straff

Debatt Straffreformutredningen valde att inte stärka möjligheten till vårdinriktad påföljd.

Nyligen kom den så kallade Straffreformutredningen, ledd av rikspolischefen, med sina förslag. Förväntningarna var stora från vår sida på hur de skulle ta sig an uppdraget att stärka möjligheten till vårdinriktad påföljd när någon med narkotikaberoende döms för ringa narkotikabrott.

Vi misstänker att socialminister Jakob Forssmed delade dessa förväntningar, då han själv betonat just denna aspekt av utredningens direktiv i olika sammanhang – till exempel i riksdagens kammare. Och det fanns goda skäl till det, då allt fler länder ser över hur påföljderna för ringa narkotikabrott kan reformeras. Inte genom legalisering eller generell avkriminalisering utan genom olika varianter av smartare påföljder som träffar mer rätt än enbart böter, som i dag varit förhärskande.

Stöd och vård

Länder som Storbritannien har inom ramen för sin tioårsstrategi ”From harm to hope” infört olika sanktioner i tre steg såvida man inte har ett beroende, då man i stället får möjlighet till behandling. I Norge har regeringen nyligen föreslagit att den som har omfattande drogproblematik inte ska bestraffas för sin sjukdom utan istället erbjudas stöd och vård. Delstaten Oregon gick nyligen från en avkriminaliseringsmodell till en modell där den som har ett beroende ska få större möjligheter till behandling. Liknande möjligheter på åklagarnivå finner vi i Finland, och Frankrike har i sitt nya system en möjlighet för den som behöver stöd att få det istället för böter.

Att den som är i behov av behandling eller annat stöd slipper böter är en positiv utveckling som vi ser globalt just nu. Sverige hade kunnat ta plats bland de länder som går före, om Straffreformutredningen fullföljt sitt uppdrag fullt ut. Tyvärr gjorde de inte det utan kom fram till att det ”inte är möjligt att inom ramen för denna utredning överväga om någon annan påföljd med vårdinriktning skulle kunna ersätta bötesstraff vid just ringa narkotikabrott som grundar sig i beroendesjukdom”.

Med detta missar utredningen, och i förlängningen de personer som har ett beroende, deras närstående och hela samhället, en öppen möjlighet att införa smartare påföljder än i dag. Vi beklagar det.

Ny utredning krävs

Däremot är det smart att behålla förbudet för personer utan beroende. Att förbudet har betydelse för att personer avstår narkotika eller använder mindre visar studier där unga vuxna tillfrågats om detta. Lagar är normerande. Rätt utfört bidrar det även till tidig upptäckt så att personer får det stöd de behöver eller den behandling som leder dem vidare.

Narkotikautredningen, som la sitt förslag redan 2023, föreslog regeringen att låta Polismyndigheten utveckla verktyget rapporteftergift oftare vid ingripande av personer med beroende eller vid överdostillfällen. Det är en bra utgångspunkt, men de hade inte möjlighet att föreslå ändringar i straffrätten likt den aktuella utredningen.

Regeringen och socialministern behöver nu tillsätta en utredning som likt Straffreformutredningen har till uppgift att lägga fram förslag om hur personer med beroendesjukdom i framtiden kan få annan påföljd än böter i form av någon typ av stöd eller behandling. Det krävs en utredare som har mandat att på riktigt se över frågan och mod att föreslå åtgärder som kan skapa verklig förändring – med utgångspunkt i de aktuella exempel vi ser runt om i världen.