ledare Om medborgarna fortfarande vill ha en fri press som bevakar den lokala orten är det hög tid att agera. Både för dem själva och för politiken.
Svenska småstäder kan snart vara helt avlövade på lokal journalistik. Enligt den senaste rapporten från Institutet för mediestudier saknar 35 kommuner i dag redaktionell närvaro.
Och den siffran blir högre för varje år.
Det är djupt allvarligt för demokratin. Ända sedan demokratins genombrott har journalistiken i kommunerna bidragit till det offentliga samtalet. Lokaltidningen har varit ett kitt som bundit samman invånarna, gett dem gemensamma referenspunkter och bidragit till granskning och utvärdering av makthavare.
Men nu överger läsarna tryckta medier och allt färre är beredda att betala för journalistiken ens på nätet. Annonsörerna går numera hellre till Facebook eller Google, eller till någon av de rena reklamtidningar som ofta finns kvar i medelstora städer.
Bonniers köp av Mittmedia är ett tecken i tiden. För några år sedan svepte av våg av regionala sammanslagningar över tidningsbranschen. Nu ser vi att inte ens det fungerar. De stora nationella mediebolagen tar över.
Ägar- och därmed maktkoncentrationen blir större.
Journalistik kostar. Alternativen är oftast sämre.
Inför denna utveckling kan man välja två strategier. Den ena är att bli nostalgisk. Det var bättre förr! Och så kan man sätta sig ned på sin kammare och drömma sig tillbaka till den tid då varenda kommunarkiv fick dagliga besök av en grävande murvel och varenda föreningsmöte bevakades av lokaltidningen.
Men det enda vi kan säga med säkerhet är att den tiden inte kommer tillbaka.
Med största sannolikhet kommer lokaljournalistiken som vi känt den inte tillbaka. Det må vara värt att beklaga, men det är ett faktum, på samma sätt som kolgruvorna i Storbritannien eller de svenska bruken inte kommer att öppnas och blomstra igen.
Den andra strategin handlar om att hitta alternativen.
Kan public service spela en roll? Antagligen. Inte i tidningens form, men som radio och på nätet. En ökad satsning på Sveriges radions regionala radiostationer skulle göra att i alla fall några fler kommuner kunde behålla den lokala journalistiken.
Kan medborgarjournalistik ersätta den professionella journalistiken? Tveksamt, men inte uteslutet. Redan i dag uppstår lokala tidningar på nätet som drivs semiprofessionellt eller helt ideellt. De granskar sällan politik och näringsliv på samma sätt, och de bemannas ofta av skribenter som inte drillats i källkritik och journalistiska principer. Men de kan skapa en arena för information och det offentliga samtalet lokalt.
Det finns säkert andra lösningar. Det avgörande är att sådana nu formuleras.
Alternativet är att falska nyheter, rykten och konspirationsteorier blir än mer dominerande. Redan i dag uppstår hela tiden nya forum i sociala medier som blir plattformar för sådant som journalister normalt har sorterat bort från nyhetsflödet för att det inte stämmer.
Två saker vore bra till att börja med.
För det första måste nog de medborgare som vill ha kvar den professionella journalistiken inse att det inte går att sätta sin tillit till staten eller politiken. Journalistik kostar. Alternativen är oftast sämre.
För det andra, om man ändå ska fråga sig vad politiken kan göra, vore det rimligt att kräva att de politiska partierna formulerar tydligare tankar och idéer om vägen framåt.
Det är en helt avgörande tid för vilken väg utvecklingen kommer att ta.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
