Replik I en debattartikel i Dagens Arena den 3 juni skriver Janne Sundling att Kriminalvårdens paroll ”Bättre ut” tycks vara bortglömd, och att dömda numera snarare kommer sämre ut än in från våra anstalter. Det stämmer inte. Det skriver Emma Ekstrand, avdelningsdirektör på Kriminalvården.
Att ”Bättre ut” fortfarande gäller beror till stor del på att tusentals medarbetare, såsom kriminalvårdare, lärare, produktionsledare och sjuksköterskor, varje dag jobbar hårt för att parollen fortsatt ska vara relevant. För många medarbetare är det återfallsförebyggande arbetet en viktig drivkraft. Att en tidigare dömd person inte återfaller i brott är ett skydd för samhället.
Stora utmaningar
Men man måste kunna hålla två bilder i huvudet samtidigt. Det är utan tvekan så att Kriminalvården i dag är satt under stor press och har stora utmaningar. Utbyggnaden av platser i fängelser och häkten har inte gått i takt med ökningen av antalet häktade och dömda. Vi ser flera risker med den nuvarande platssituationen.
En svårighet är att kunna sätta intagna i arbete i tillräcklig utsträckning. Att arbeta under sin fängelsetid ger meningsfull sysselsättning såväl i stunden som för framtiden. Men produktionslokalerna, såsom verkstäder och monteringshallar, är inte alltid anpassade till det stora antalet intagna, där allt fler dessutom inte kan vistas tillsammans med vissa andra intagna. Därför har antalet timmar som intagna kan arbeta minskats på många fängelser.
Vi står dock inte handfallna. Redan för flera år sedan inleddes en kraftfull expansion. Myndigheten har växt enormt, de senaste åren med tusentals nya platser i fängelser och häkten och cirka 2 000 fler anställda per år. Vi har mycket större personalresurser i dag jämfört med för fyra–fem år sedan, och våra lokalytor växer.
Använder senaste forskningen
Trots den stora ökningen av klienter har vår behandlingsverksamhet lyckats hålla jämna steg. Under 2024 fullföljde 25 procent av alla fängelsedömda med medelhög eller hög risk för återfall ett behandlingsprogram, vilket var sex procentenheter fler än 2022. Självklart skulle vi vilja se betydligt högre siffror, men det starkt ökande antalet klienter har hittills inte försämrat våra resultat.
Vi använder den senaste forskningen inom återfallsförebyggande arbete och strävar alltid efter att utveckla våra metoder för bästa effekt, till exempel tas behandlingsprogram bort om de inte visar effekt på återfall i brott.
Kriminalvårdens vuxenutbildning är också viktig för att de intagna ska få större chans till arbete eller ytterligare studier efter avtjänat straff, och därmed komma bättre ut. Vi har lyckats bibehålla hur stor andel intagna som påbörjar våra kurser och utbildningar.
Utmanande situation
Slutligen vill jag också nämna att våra uppföljningar kring andelen återfall i brott hittills inte visat på några försämringar – det är till och med en liten minskning i andelen återfall i redovisningen för 2024 jämfört med 2023. Cirka 7 av 10 kommer inte tillbaka till Kriminalvården inom tre år, vilket är det mått vi använder för att följa upp andelen återfall. Vi ser en risk att andelen skulle kunna öka längre fram, men än så länge har Kriminalvården lyckats lika bra med sitt återfallsförebyggande arbete som tidigare.
Sammantaget; Situationen är på flera sätt utmanande för Kriminalvården, och vi använder lösningar i dag som hade varit otänkbara för tio år sedan – såsom dubbelbeläggning i vårt äldre fängelsebestånd. Men än så länge ser vi inte att kvaliteten på vårt återfallsförebyggande arbete minskar på det sätt som Janne Sundling ger uttryck för i sin debattartikel. Jag skulle säga att en viktig orsak till detta är dels att antalet medarbetare stadigt ökar, dels att de gör sitt yttersta för att fortsatt bedriva ett kvalitativt återfallsförebyggande arbete, trots ett mycket ansträngt läge.
Emma Ekstrand, avdelningsdirektör på Kriminalvården
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
