Bild: Wikimedia Commons

Den rasistiska högern har det senaste decenniet fått ökad makt i bland annat Österrike, Nederländerna, Schweiz, Litauen, Danmark och Italien. Det verkar inte som att det stannar där.

I går hölls en andra valomgång i Ungern. Högerpartiet Fidesz siktade på att få två tredjedelar av platserna i parlementet, för att kunna få makten att göra genomgripande konstitutionella förändringar och bland annat tillsätta president. På valdagens kväll tydde allt på att de kunde nå en sådan historisk majoritet.

Den första valomgången för två veckor sedan innebar en förkrossande seger för Fidesz, som fick över femtio procent av rösterna, och en förödande förlust för Socialistpartiet som har regerat de senaste åtta åren. Tredje största parti blev det nazistiska Jobbik, som vill ha tillbaka ett Stor-Ungern och är fientligt till de romska och judiska grupperna i landet. Tidigt i mars uppskattades Jobbik få tio procent i första valomgången. Men de fick närmare 17 och risken är stor att de ökade ännu mer i gårdagens val. Jobbik kan ha gått om Socialistpartiet, som fick 19 procent i första valomgången, men detta var på söndagkvällen ännu inte klart.

Majoriteten av ungrarna vill ha en stark regering, det vill säga en som har två tredjedelar av platserna i parlamentet. Det enda samarbetsalternativet för Fidesz, om tvåtredjedelsmajoriteten inte visar sig hålla när alla röster är räknade, är Jobbik. Fidesz har under partiledaren och den nye premiärministern Viktor Orbans tid gått allt mer mot det populistiska och nationalistiska hållet. Det konservativa partiet åkte ur parlamentet i första valomgången och det liberala partiet är närmast utraderat.

Samtidigt – och inte så förvånande – hårdnar klimatet för Ungerns romska och judiska invånare. En rabbi i Budapest fick nyligen stenar inkastade genom fönstret. Och i romska kvarter marscherar den förbjudna paramilitära organisationen Magyar Garda, som är starkt kopplad till Jobbik, för att sprida skräck.

En förklaring till de reaktionära krafternas framryckning kan vara att högerns huvudfåra har lämnat nationalismen och ett tomrum som nu fylls av betydligt mer obehagliga krafter. Populismen och nationalismen har ökat i Centraleuropa efter att dessa länder gick med i EU. Finanskrisen har spätt på utvecklingen. Den nyliberala kapitalismen har tjänat många, men inte alla. Mellanskiktet, som fick det bra efter murens fall, fick det betydligt svårare efter finanskrisen och jakten på syndabockar har lett till ett hårdnat politiskt klimat.

Statsvetare varnar nu för att extremistpartier troligen kommer att vinna mark i kommande val även i Polen och i Slovakien. Europa måste börja tala om rasismen.