ledare Det kan låta bra med gratis hemleverans. Men den som egentligen betalar är chauffören som jobbar till en lägre lön och med ett avsevärt sämre skyddsnät.

För två år sedan gick Ken Loachs film Sorry we missed you upp på biograferna. Svenska recensenter beskrev filmen om utnyttjade gig-arbetare i England som en helvetesskildring och en smocka mot en empatistörd arbetsmarknad. Själv har jag sällan känt en så tryckt stämning under eftertexterna i en biosalong någon gång tidigare. En av karaktärerna har skuldsatt sig, skaffat en skåpbil och arbetar som egenanställd underleverantör med transporter av paket från e-handel hem till kundernas dörrar. Filmen skildrar hur hans liv slås sönder och hur han och hans kollegor själva får ta kostnaden för alla risker i jobbet där deras körscheman dessutom gör arbetsdagarna både farliga och långa.

I förra veckan kom fackförbunden Handels, Transport och Seko med rapporten Fri frakt till ett högt pris, om snabba och billiga leveranserna från e-handelsföretagen här hos oss. Ofta ända hem till våra dörrar, men också allt oftare också till förvaringsboxar med olika varumärken på i våra stads- och centrum-miljöer. Det är svårt att läsa rapporten utan att få bilder från Ken Loachs film på näthinnan.

De bedömer ”fossilfritt” vara ett starkare marknadsförings-argument än anständiga arbetsvillkor.

De brittiska gig-arbetarna lastade e-handelspaket i sina skåpbilar och körde orimligt stressiga rutter i stadsmiljö för att leverera hem till respektive kund. I rapporten från de svenska fackförbunden läser jag om skåpbilar på svenska stadsgator där chaufförerna kör rutter med 80 stopp på en dag. Åttio! Det säger sig självt att det är svårt att hinna med på 8 timmar.

Det Ken Loach på filmduken skildrade som sönderstressade förare, fångna i sina skåpbilar och utan vare sig trygghet eller möjlighet att passa en tid efter jobbet beskrivs på svensk fackföreningsprosa som att: ”Resultatet blir att arbetstiden inte går att hålla och övertid får tas ut nästan dagligen. För kollektivavtalsanslutna post- och transportarbetare handlar det om att de blir beordrade övertid, medan de som inte har kollektivavtal får arbeta längre utan extra betalt för tiden. De tighta ruttplaneringarna resulterar i stress och sjukdom.”

Fackförbunden visar också hur stora kostnadsbesparingar e-handelsföretagen kan göra på att använda egenanställda förare utan kollektivavtalade förmåner, semester och sjuklön. För ett åttatimmarspass kostar en anställd chaufför med kollektivavtal dryg 2 232 kronor. För ett företag som istället anlitar egenanställd personal kan kostnaden vara så låg som mellan 1 174 och 1 540 kronor. Det är lätt att inse att det är pengar som gör skillnad för det företag som vill erbjuda gratis leverans, men också att den som egentligen betalar är chauffören som inte bara jobbar till en lägre lön utan också med ett avsevärt sämre skyddsnät.

E-handelsföretagens företrädare kritiserade snabbt fackförbundens förslag om ett stopp för gratis hemleveranser. Inte för att ett sådant kanske skulle vara relativt enkelt att runda genom att erbjuda en rabatt vid ett köp över en viss summa istället för som idag gratis frakt, utan för att det skulle hota svenska jobb. Intresset för jobben verkade dock inte starkare än att fackens krav på att egenanställda ska betraktas som anställda helt förbigicks med tystnad.

När facken talar om behovet av social och miljömässig hållbarhet i e-handelns logistikkedjor får de visserligen medhåll av e-handelsföretagen som säger att ”hållbarhetsfrågorna står högst upp på agendan”. Tyvärr hoppar företagen över frågan om social hållbarhet, alltså arbetsvillkor och hälsa. Där hjälper det föga att bränslet är fossilfritt om den som kör har orimligt dåliga arbetsvillkor. För den som ser vilken sorts hållbarhet företagen skyltar med på sina boxar är det också uppenbart att de bedömer ”fossilfritt” vara ett starkare marknadsföringsargument än anständiga arbetsvillkor. Både politik och konsumenter behöver dra slutsatser av det.

”Priset är aldrig så högt som när du inte tror att någon betalar”, skrev poeten Athena Farrokhzad i Vitsvit. Det är uppenbart värt att tänka på vid nästa beställning.