Frida Perjus. Foto: Palmecentret.
Frida Perjus, Palmecentret.

Rohingyafolket utsätts för grova brott mot de mänskliga rättigheterna. Aung San Suu Kyis tystnad måste dock ses i kontexten av den svåra politiska situation hon befinner sig i.

Världen brinner. Omkring 60 miljoner människor är på flykt, hälften av dessa inom sina egna länders gränser.

Hundratusentals tar sig över Medelhavet i osäkra båtar med livet som insats och tvingas fortsätta sin kamp för överlevnad i Europa – där de inte alltid är välkomna. En liknande situation utspelar sig på Indiska oceanen där tusentals människor som tillhör den muslimska minoriteten rohingya flyr förföljelse och fattigdom i Burma.

Bara mellan januari och mars i år har över 25 000 människor tagit sig med båtar från Burma och Bangladesh till Thailand, Malaysia och Indonesien. Bara för att tv-kamerorna har slocknat från denna del av världen betyder det inte att situationen är löst.

Vad är det som detta folk flyr ifrån? Den muslimska minoritetsgruppen rohingya har levt i gränsområdena mellan Bangladesh och Burma i århundraden. Trots det vägrar den burmesiska regimen att erkänna dess existens. Över en miljon människor förvägras grundläggande friheter så som medborgarskap, rätten att röra sig fritt och gifta sig med vem de vill, och de får endast föda ett begränsat antal barn.

Lagar har i år införts för att bland annat förhindra buddhistiska kvinnor att gifta sig med muslimska män. Över 140 000 rohingya lever i dag i flyktingläger i sitt eget hemland under fruktansvärt svåra förhållanden.

Den 8 november är det val i Burma. Det finns stora förhoppningar om ett bra resultat för det demokratiska partiet NLD, med Nobels fredspris-tagaren Aung San Suu Kyi som partiledare. Men utsikterna är inte goda på grund av den odemokratiska grundlagen, som garanterar militären minst en fjärdedel av parlamentets platser.

Och även om valet skulle gå rättvist till och NLD vinner majoriteten av rösterna så finns garantier i grundlagen för att Aung San Suu Kyi inte kan bli vald till landets president eftersom hon har varit gift med en icke-burmesisk medborgare. För att ändra grundlagen krävs tre fjärdedelar av parlamentets röster, vilket innebär att Aung San Suu Kyi måste få över representanter från militären på sin sida för att ha en chans att bli president i framtiden.

För rohingyafolket ser situationen ännu mörkare ut. Nyligen har det riktats kritik mot NLD för att muslimska kandidater inte har fått ställa upp på partiets listor. Aung San Suu Kyi har dessutom varit förvånansvärt tyst och frånvarande i frågan om de allvarliga brott mot mänskliga rättigheter som har begåtts mot rohingyafolket.

Detta måste ses i kontexten av den svåra politiska situation hon befinner sig i. Det verkar som om NLD och Aung San Suu Kyi är beredda att åtminstone kortsiktigt svika den utsatta minoriteten för att ha en sportslig chans att vinna valet. Frågan är bara om de är beredda att förbättra situationen för rohingya och andra muslimska minoriteter i landet om de trots allt skulle vinna valet.

Frida Perjus, programansvarig för Burma på Olof Palmes Internationella Center