Ledare Priserna på både tomter och byggmaterial borde pressas. Bygglovsprocesser kan kortas och regler kan förenklas. Det borde vara en av de viktigaste valfrågorna

För hundra år sedan byggde vi småhus utan lyftkranar och skylift. Istället restes en plankstomme för hand, våning för våning. När takstolarna hade rests och takåsen lagts höll man taklagsfest. Sedan lade man på taket. Tegelpannor om man hade råd, tjärade spån om det behövde vara lite billigare.

I norr, där det var gott om trä, kunde hus byggas med massiva träväggar. I andra delar av Sverige byggdes 1920-talshusen med plankväggar med sågspån emellan. Ovanpå det fastnubbad papp, sen tapet. Eller puts direkt på plankväggen. Det gick åt mycket spik, och massor av mödosamma arbetstimmar.

Marknaden kommer alltid att vilja bygga för Daniel Ek

Nu har vi inte bara elektriska skruvdragare utan också fabriksfärdiga moduler. Sågspån har ersatts av mycket effektivare och samtidigt tunnare isoleringsmaterial. Ett enfamiljshus tar inte ett år att bygga, det kan resas på några intensiva dagar. Taklagskransen hinner knappt hängas upp innan huset är inflyttningsklart.

Ändå lyckas vi inte bygga bort bostadsbristen.

Det är för att det inte är själva byggandet det handlar om. Vi kan bygga bostäder åt alla som behöver. Vi har råd att göra det också.

Till exempel genom att beskatta sådana som Spotify-grundaren Daniel Ek, som just köpt en ”drömtomt” i Djursholm. För en halv miljard. Då har han inte börjat resa några väggar än.

Men vi vill inte.

Åtminstone inte tillräckligt många av oss.

Bostadsbristen borde vara en av väljarnas viktigaste frågor. Bostadsbristen är ju svensk vardag 2022. Barn som inte minns hur ofta de flyttat, som själva lärt sig leta på Hemnet och Blocket för att hjälpa mamma hitta något som gör att de kanske, kanske kan gå kvar i samma skola, behålla sina klasskompisar och sin plats i fotbollslaget. Ungdomar som pluggar på toaletten för att de är så trångbodda att det inte finns någon annanstans i lägenheten där man kan få vara ifred. Bostadsbristen har fått var fjärde invånare att tveka inför större livsval, konstaterar Hyresgästföreningen. Unga vuxna som väljer bort drömjobbet och utbildningen de pluggat så hårt för att komma in på, eftersom de inte hittar någonstans att bo.

Bostadsbristen drabbar hela samhället. Företagen som inte kan rekrytera. Universitetslärare som tvingas konstatera att det inte bara är vårt dysfunktionella skolsystem som gör att så många kuggar tentorna: det är också ett växande problem att studenter måste lönearbeta halva veckan, utöver sina heltidsstudier, bara för att ha råd att bo.

På onsdag inträffar valrörelsens kanske viktigaste möte: en av Sveriges största folkrörelser, Hyresgästföreningen, presenterar sina lösningar på bostadskrisen. Hyresgästföreningen har låtit opinionsinstitutet Novus fråga drygt 4000 väljare hur de ser på bostadsfrågorna. Hur vill folk bo, och vad är viktigast? Att bo i lägenhet eller hus med tomt, centralt eller nära naturen? Med många kvadratmeter, eller till ett överkomligt pris?

Undersökningen bekräftar en trend: det är färre som prioriterar att bo i eget hus (även om det fortfarande är många som önskar det). Istället är det rimliga boendekostnader som är det viktigaste.

Jodå, priserna på både tomter och byggmaterial borde pressas ytterligare. Bygglovsprocesser kan kortas och regler kan förenklas.

Men till syvende och sist handlar det om detta: vi måste som samhälle investera mer i att bygga efter behov. Till exempel genom att återinföra det effektiva investeringsstödet.

Marknaden kommer alltid att vilja bygga för Daniel Ek.

Den som vill bygga för oss andra bör lyssna på Hyresgästföreningen.