Ledare Donald Trump talar till alla som längtar tillbaka till en tid där en amerikansk man är en man som inte låter sig hunsas och som visar var skåpet ska stå. I familjen, i samhället, i landet och i världen.

”Typiskt politikersvar. Så pratar en politiker. Jag är ingen politiker, det är därför jag blev vald.” replikerade Donald Trump i den sista valdebatten mot Joe Biden, när denne anklagade Trump för att bara se till sina egna intressen. Och han har såklart rätt. Trump blev vald för att han och republikanerna sålde in honom till det amerikanska folket som Mannen som till skillnad från en Politiker förstod att det krävs att någon kavlar upp ärmarna och med en nu-jävlar-anamma-inställning får ordning på nationen.

Sedan drygt en vecka och fram till valdagen kan man se dokumentären The Man Card: White Male Identity Politics from Nixon to Trump på Youtube. Den är gjord av Jackson Katz, en amerikansk författare och dokumentärfilmare som specialiserat sig på frågor om genus och våld, ger en bild av hur den amerikanska högern byggt sin retorik och på idén om att den vita mannen alltför länge varit förfördelad och skräddarsytt sina presidentkandidaters framtoning och politiska förslag därefter.

Riktiga män (och kvinnor som uppskattar riktiga män) röstar på Republikanerna

Katz visar en tydlig linje från Richard Nixons hårdföra lag och ordning-kampanj från 1968 (som gav honom valsegern) till Donald Trumps variant på samma tema: USA måste bli starkt och tryggt igen och han är den ende som är karl nog att fixa det. Budskapet är att Donald Trump (och republikanerna) är starka, handlingskraftiga, orädda, det vill säga manliga medan Joe Biden (och demokraterna) är svaga, handlingsförlamade och rädda, det vill säga feminiserade. Det är enkelt – riktiga män (och kvinnor som uppskattar riktiga män) röstar på Republikanerna.

Att det är en republikansk strategi blir tydligt när man tittar på The Man Card, där de republikanska presidentkandidaterna konsekvent använt sig av bilder och ett språkbruk som appellerar till den vite mannen. Trumps valseger 2016 handlade till stor del om detta, då han manglade ut bilden av sig själv som den (manliga) man som behövdes för att ruska om i elitens korridorer (läs de feminiserade männens korridorer). 65 procent av vita manliga väljare röstade på Trump, 53 procent av collegeutbildade vita män och 71 % av high school-utbildade vita män.

Även inför valet 2020 är framför allt det underliggande budskapet om att det behövs mer manlighet, inte mindre, det som skulle kunna avgöra valet. En riktig man använder inte munskydd, en riktig man tillfrisknar rekordfort om han ändå blir sjuk, en riktig man litar på sitt eget sunda förnuft istället för att lyssna på vetenskapsmän. En riktig man kan och vill använda vapen och drar sig inte för att använda våld när det behövs.

Trump talar till alla som längtar tillbaka till en tid där en amerikansk man är en man som inte låter sig hunsas och som visar var skåpet ska stå. I familjen, i samhället, i landet och i världen. Dokumentären visar att med Trumpkulminerade många års aktiva arbete med att göra republikanerna till hemvist för alla orättfärdigt missförstådda och av samhället misshandlade män. De blev partiet som tog sig an den vita arbetarklassmannen som ingen annan bryr sig om. Trumps valframgång bygger på att han på ett alfahannelikt aggressivt sätt kunnat kanalisera de vita männens rädsla och fientlighet gentemot alla som på något sätt kan upplevas som ett hot mot dem. När minoriteter får utökade rättigheter är det ett hot mot den vite mannens ställning. När kvinnors rättigheter stärks är det ett hot mot den vite mannens rättmätiga privilegier.

Valstrategin har alltid varit att flytta fokus från det verkliga problemet, global kapitalism, och istället rikta den mot kvinnor, immigranter, svarta, mexikanare, ja mot alla som inte identifierar sig som vit amerikansk man. I dokumentären visas ett klipp från republikanernas partikonvent där en talare med emfas säger att ”Trump is the bodyguard of western civilisation” och för det krävs en ”bredaxlad” ledare (som Mike Pence upprepande kallar honom), en kraftfull alfahanne. Trumputspel från talarstolen som “I’m gonna bomb the shit out of them” och “Bye, go home to mummy!” må vara skrattretande, men de är också livsfarliga.