LEDARE För eller emot EU, eller för eller emot ett avtal för att lämna EU, kan mycket väl bli en ny konflikthärd för lång tid framöver, skriver Daniel Mathisen.

Familjen i Derry, Nordirland, äter frukost medan nyheten om ännu ett bombattentat flimrar över teveskärmen. Sekunden senare klagar en av karaktärerna på att dådet gör det omöjligt att ta sig över bron för att hinna till solariet i tid. Scenen ur teveserien ”Derry Girls”, som streamas via Netflix, skildrar nittiotalets blodiga konflikt på Nordirland genom lika svarta som komiska kontraster. Råa och rappa repliker varvas med storpolitik.

Serien har snabbt blivit enormt populär – inte minst i Derry.

Och kanske är det just påminnelsen om hur det en gång var som behövs när den brittiska regeringen tycks lida av en kollektiv minnesförlust. Boris Johnsons yviga Brexit-utspel – där både oppositionen och den irländska regeringen anklagats för sabotage – riskerar att rubba den bräckliga freden på Nordirland. Den långvariga konflikten, känd som ”The Troubles”, präglar fortfarande befolkningens tillvaro i regionen. Många minns terrordåden och har släktingar eller familjemedlemmar bland de 3 500 dödsoffren.

Inför EU-toppmötet nästa vecka, där Brexit är en avgörande punkt, har Johnson och Irlands regeringschef, Leos Varadkar, uttalat en vilja om att ”hitta en möjlig överenskommelse” mellan länderna. Men hittills saknas garantier. Fortfarande kvarstår frågan om den nordirländska befolkningen accepterar överenskommelsen och dess konsekvenser.

Johnson har tidigare lanserat idén om att återinföra tull- och gränskontroller till Irland, något som går emot de centrala delarna bakom fredsfördraget 1998. Det irländska och brittiska medlemskapet i EU, med inre marknad och rörlighet, möjliggjorde både vapenvilan och den fredliga samexistensen i Nordirland. Utan ett avtal för att lämna EU svävar regionen i ovisshet.

För människorna som minns hur vardagen och friheten hotades av våldet är ilskan mot den brittiska regeringens agerande förståelig. Boris Johnsons fladdriga uttalanden provocerar. I en serie av insändare i The Guardian vittnar nordirländare om rädslan inför att konflikten mellan protestanter och katoliker, mellan nationalister och unionister, ska blossa upp på nytt. I ett brev står det att ”den nuvarande regeringens förslag uppvisar en vettlös likgiltighet inför den svårvunna och bräckliga freden”. Ett annat uppmanar Johnson och landets politiska ledare att läsa på om historien för att förstå vad som står på spel.

Enligt Geoffrey Evans, professor i sociologi vid Oxforduniversitetet, riskerar Brexit att klyva det brittiska samhället ”enligt samma mönster som det nordirländska systemet”. För eller emot EU, eller för eller emot ett avtal för att lämna EU, kan mycket väl bli en ny konflikthärd för lång tid framöver. Både i Nordirland och i Storbritannien.

Ingen vill tillbaka till mardrömsåren när föräldrar inte vågade släppa iväg barnen till skolan, där hela städer stod under belägring av soldater. Kanske borde Boris Johnson maratonkolla på både ”Derry Girls” och BBC:s miniserie ”Spotlight On The Troubles” för att greppa allvaret. Människorna som levde under terrorn, mellan eternitgrå fasader och under molntung himmel, förtjänar faktiskt bättre.