Efter Dagens Arenas granskning av arbetsmiljön på Försäkringskassan kom det ett brev. Två handläggare vill själva beskriva hur det känns att arbeta under stor press och stress.

Vi är två personliga handläggare som arbetar inom sjukförsäkringen på ett lokalt försäkringskontor i Stockholm. Vi vill berätta lite om vår arbetsmiljö och vardag på kontoret. Särskilt eftersom vår ledning verkar sakna insikten i hur det är att arbeta på Försäkringskassan.

På vårt kontor har majoriteten av de personliga handläggarna mellan 100 till 110 ärenden om de arbetar med sjukpenning. Sjukersättningshandläggarna har cirka 50 ärenden per handläggare vilket är mycket. Det är omfattande utredningar vi talar om – som tar lång tid.

Inom aktivitetsersättning där Försäkringskassan har ett extra stort ansvar, eftersom det riktar sig till unga, ligger ärendena på cirka 200 per personlig handläggare.

I den här arbetsbördan är det inte inräknat att handläggare även måste täcka för varandra vid sjukdom, vård av barn och semester.

Dessutom är personliga handläggare hårt pressade av statistikkrav. Det är inte kvalitet som räknas utan snarare kvantitet. Statistiken är måttstock för handläggarens arbetsprestation och är för övrigt också en av grunderna i lönekriterierna. Hög produktion ger lite mer lön.

Det är produktionen som Försäkringskassan talar om. Försäkringskassan för statistik över antalet kundmöten en handläggare har – utan att ta hänsyn till om det faktiskt är kunden som efterfrågar möte eller inte. Är det kundens behov eller Försäkringskassans behov som styr?

Medarbetarperspektivet är icke-existerande. Perspektivet tas inte upp i vare sig den nya visionen eller i personalpolitiken. Personalen arbetar under stor stress. Att ha 30-40 timmar plus i sin flex är vardagsmat för många. Till det här tillkommer också övertid med jämna mellanrum. Övertid är en metod som Försäkringskassan tar till för att kunna få ut sina beslut till kunden i tid.

Nu införs lean i organisationen. Det handlar om självbestämmande team och chefer som tar mindre och mindre ansvar. Personalbrist, arbetsbelastning och semesterplanering lämnas till teamen. Allt ska lösas på teamnivå. Chefen ska nu ha stora öron, det vill säga höra allt som händer, men med stängd mun. Cheferna ska inte ge råd eller styra upp för mycket. Med andra ord inte behöva ta ansvar.

Personalen drabbas av stressrelaterade åkommor, högt blodtryck, dålig sömn, upprepade förkylningar. Personer undviker att stanna hemma fast de är sjuka eftersom man vet att ens stressade kollegor då får ännu tyngre arbetsbörda. Personal som ”vobbar”, det vill säga är hemma med sjukt barn och arbetar hemmifrån, är något som indirekt uppmuntras av cheferna.

Allt för att produktionen inte ska drabbas, så att de kan presentera fina siffror på ledningsmötena. Siffror och statistik är det som räknas. Ryker det en och annan personal på köpet, är det smällar man får ta.

Om någon kritiserar arbetsbelastningen ses personen som besvärlig och negativ. Yttrar man sig för mycket kan man till och med erbjudas “stöd till karriärsbyte”.

Direktiv som kommer uppifrån säger att kunden inte får märka underbemanningen. Personalen måste helt enkelt arbeta mer – mer övertid och mer flex. Försäkringskassans egen personal står på tur att bli kunder.

Trots alla ansträngningar som Försäkringskassan gör har förtroendet hos allmänheten inte ökat. Det är dags att Försäkringskassan satsar på kvalitet och framförallt på rättsäkerhet.

Fokus måste ligga på att kunden har rätt till en korrekt och rättssäker handläggning. Kunden har rätt till möten på sina egna villkor, inte för att handläggaren ska fylla sin statistiska kvot över möten.

Så vad säger du Dan Eliasson och Lars-Åke Brattlund, ska vi byta plats? Kom igen vi bara gör det!

Två handläggare på Försäkringskassan

Personerna som skriver är anonyma. Dagens Arena har genom personlig kontakt verifierat identiteterna på skribenterna och att de arbetar på Försäkringskassan. Under dagen försöker Dagens Arena på nytt att få en kommentar från Dan Eliasson. Vi återkommer med hur det arbetet förlöper.