Den hårdare svenska migrationspolitiken börjar få tydliga konsekvenser. Det märks även bland de ensamkommande barnen.

Under förra året sökte 35 369 ensamkommande barn asyl i Sverige. Det är fler än någonsin tidigare. Att det blir en ansträngning för samhället att ta emot så många barn och unga är en självklarhet, särskilt när huvudansvaret hamnar på en redan sönderarbetad socialtjänst. 

Human Rights Watch har granskat hur Sverige tar hand om de ensamkommande barnen. Sverige får kritik för bristande tillgång till vård och omsorg – tillgängligheten till socialtjänst och sjukvård var i många fall obefintlig. Det tar även alldeles för lång tid för ensamkommande barn att få tilldelad en god man.

Sveriges radio har även de granskat de ensamkommande barnen. I reportaget Sveket mot barnens första del tycks tesen att majoriteten av de ensamkommande barnen ljuger drivas. Förutom att reportaget ger en dålig smak i munnen, så speglar även de intervjuade männens berättelse en desperation som uppstår när inga andra utvägar finns kvar.

Vi lyssnare får bland annat möte Dawood som är 20 år, men säger att han inte är myndig. Anledningen till lögnen? Det är lättare att få stanna som ensamkommande barn, och han är säker på att han kommer att bli mördad inom loppet av två veckor om han blir utvisad till Afghanistan. Därför menar Dawood att han inte har något val. Han skäms för att han ljuger, men han vill bara överleva.

Dawoods lögn gör att han som vuxen bor tillsammans med barn, något som inte får ske. Samtidigt vittnar Migrationsverket om att det finns en stor godtycklighet inom myndigheten vad gäller åldersbedömningar, vilket äventyrar rättssäkerheten.

Migrationsminister Morgan Johansson menar att regeringen har fått ärva ett havererat system, och redan i höst ska medicinska åldersbestämningar införas. Detta trots att det fortfarande inte finns bra metoder för detta, och läkare varnar för att det kan göras felbedömningar i upp emot fem procent av fallen. De metoder som finns gör alltså att barn kan klassificeras som vuxna, och behandlas därefter.

Det finns inget enkelt svar kring de ensamkommande, mer än att de som är barn ska få vara barn i så stor utsträckning det går, och att Sverige måste göra allt vad vi kan för att det blir verklighet. Systemet i dag uppvisar stora brister och det drabbar samhällets mest utsatta.

Desperata människor kan gå långt för sin egen trygghet. De tar med sina barn i rangliga båtar över Medelhavet, de köper arbetstillstånd för jobb som inte finns – och ljuger om sin ålder. 

Tillfälliga uppehållstillstånd och en asylrätt på europeisk miniminivå får konsekvenser.