NYHET Många kommuner och regioner visade underskott i fjol. Och det ser inte ljusare ut inför kommande år, menar SKL i sin senaste ekonomirapport.
Landets kommuner och regioner går hårdare tider till mötes. Det konstaterar Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, i sin senaste ekonomirapport som presenterades under dagen.
– Den ekonomiskt starka perioden för kommunsektorn går mot sitt slut, samtidigt som utmaningarna ökar till följd av den demografiska utvecklingen. Vi står inför stora krav på omställning de kommande åren, inte minst till följd av att det kommer råda brist på arbetskraft, säger Anders Knape (M), ordförande för Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), i en kommentar.
69 kommuner och sex regioner hade ekonomiska underskott redan under 2018, och med en kommande lågkonjunktur väntas flera drabbas av negativa budgetsiffror.
– Framöver kommer arbetskraften inte att räcka till och skatteintäkterna kommer att öka betydligt långsammare än behoven av välfärd. Samtidigt behöver det byggas fler skolor, förskolor och sjukhus, säger Annika Wallenskog, chefsekonom på SKL i ett uttalande.
SKL:s representanter menar att det nu krävs statliga stöd för att motverka de ekonomiska effekterna för kommunerna.
– Ekonomin i kommuner och regioner blir allt kärvare och låneskulden ökar samtidigt som statens andel av skulden snarare minskar, vilket inte är rimligt. Utöver att kommuner och regioner behöver effektivisera verksamheten med allt ifrån förändrade arbetssätt, användning av ny teknik och förebyggande hälsoarbete ser vi att staten också måste ta ett större ansvar för att möta de demografiska behoven, säger Anders Knape.
Stora utmaningar väntar då andelen unga och äldre ökar snabbare än de grupper som är i arbetsför ålder. På grund av stora investeringsbehov har dessutom kommunernas finansiella sparande varit negativt och låneskulden har därför ökat de senaste tio åren, enligt SKL.
– Det finns en mängd regler kring statsbidrag, som styr och konserverar nuvarande organisation, bemanning och struktur. Regering och riksdag behöver istället tänka i helt nya banor och styra resurserna på ett mer effektivt sätt, säger Annika Wallenskog.
SKL noterar att det i regeringens januariavtal finns löften om ökade statsbidrag, samtidigt som statsbidragen till kommunsektorn ligger på en lägre nivå 2022 än 2019 i regeringens senaste proposition.
– Vi har nått till vägs ände med riktade statsbidrag och kortsiktig planering. Min fasta förhoppning är att vi inför 2020 ska komma överens om långsiktigt hållbara satsningar på hälso- och sjukvård och andra viktiga välfärdsområden. Vi vill se samsyn och ökat samarbete mellan kommunsektorn och staten, säger Anders Knape.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
