Den svenska skolan Möjligheten att välja kommunal gymnasieskola verkar minska betydelsen av föräldrarnas utbildningsnivå för framtida inkomster och övergång till högre studier – om föräldrarna är födda i Sverige.

Det visar Riksrevisionens granskning av vad gymnasievalet har fått för effekt på framtida utbildningsnivå och inkomst.

– Resultaten är små, det som fastnade var just resultaten för elever till svenskfödda föräldrar och elever till lågutbildade föräldrar, säger Krister Sund, projektledare för Riksrevisionens rapport.

Den elevgrupp som har kunnat välja kommunal gymnasieskola har högre inkomster och fullföljt eftergymnasiala studier i större utsträckning än jämförbara elever som inte har kunnat välja gymnasium. Effekten är liten, men ändå signifikant för elever med svenskfödda föräldrar med låg utbildningsnivå.

De övergripande resultaten i studien fann inte att de utökade valmöjligheterna har påverkat elevernas sannolikhet för att ha en inkomst, ha varit arbetslösa eller ha genomgått högre studier 10 år efter avslutat gymnasium.

Riksrevisionen har jämfört utvecklingen över en tioårsperiod efter studenten för dem som avslutat en gymnasieutbildning tidigast 1996 och senast 2005.

Sedan 2010 har alla niondeklassare i Sverige kunnat välja vilket gymnasium de vill gå på. Därför har elever i Stockholm, Göteborg och Malmö jämförts med motsvarande grupper i Uppsala, Västerås och Stockholms läns kranskommuner, där eleverna under samma period hänvisades till en skola i upptagningsområdet.

I de kommuner där eleverna kunnat välja gymnasium valde 42 procent av eleverna med två svenskfödda och lågutbildade föräldrar att läsa på högskola efter studenten, jämfört med 35 procent bland dem som inte kunnat välja.

Dock går inte samma positiva resultat att se för elevgruppen med utländsk bakgrund, det vill säga barn till föräldrar som är födda utanför Sverige. Där har varken fler eller färre läst en högre utbildning. Varför det är så kan Krister Sund bara spekulera i.

– Det man skulle kunna tänka sig är att det handlar om ett informationstapp. Alltså om du är född i Sverige och har föräldrar som är födda i Sverige så har man kanske bättre översikt av systemet och kan därför göra bättre val, än vad man kan göra om man inte har föräldrar som är födda i Sverige. Men det är som sagt spekulationer och ingenting rapporten ger svar på.

Läs även: Klass: »Livschanserna avgörs redan på förskolan«

Utredningen har fått en del kritik. Inte minst från Jonas Vlachos, nationalekonom och skoldebattör, som på twitter frågar sig varför elever som inte avslutar gymnasiet och som inte kommit in på nationella program uteslutits ur analysen.

»Det är kort sagt metodologiskt fel«, skriver han och fortsätter:

»Samtidigt gör man en grej av att elever med grundskoleutbildade föräldrar (7% av eleverna) verkar fått ngt högre inkomst. Hur detta och andra resultat påverkas av den datarestriktion som gjorts är oklart«

Krister Sund säger att eftersom de ville titta på inkomst tio år efter avslutad gymnasieutbildning behövdes det ett avgångsår.

– Om de inte hade något avgångsår så sorterades de bort eftersom vi då inte kunde se inkomst tio år efter avslutat gymnasium. Vi har inte med eleverna som gick det individuella programmen för iv-eleverna fick inte välja gymnasieskola, säger Krister Sund

Per Kornhall, oberoende skolexpert, som tidigare i veckan kom ut med rapporten Ett söndrat land, om skolsegregationen i medelstora svenska kommuner, tycker inte att Riksrevisionens rapport säger någonting om skolsegregationen eller skolvalet i grundskolan.

– Tittar man på vilka gymnasieskolor som elever från svagare samhällsklasser kommer in på så ser man att segregationen kvarstår. Söktrycket sållar effektivt efter socioekonomisk bakgrund. Jag ser inte hur denna rapport skulle vara ett motargument för den argumentation vi för fram bland annat på DN Debatt, säger Per Kornhall.

Läs mer: Skolsegregation i 93 procent av mellanstora kommuner

Att Riksrevisionens rapport inte säger någonting om skolsegregationen håller Krister Sund med om.