Bild: stock.xchng

skolsegregation I Nyköping beslutade politikerna att slå ihop fyra segregerade högstadieskolor till en. Snart går den första årskullen ut och betygen ser ut att ha förbättrats rejält.

I Nyköping fanns för några år sedan fyra kommunala högstadieskolor. I en skola samlades elever till välutbildade svenskfödda föräldrar, i en annan dominerade elever med invandrarbakgrund, i en tredje gick många barn med socioekonomiska problem och i den fjärde samlades landsbygdseleverna.

För att bryta segregationen enades politikerna i en blocköverskridande överenskommelse om att slå ihop de fyra skolorna till en. Beslutet togs 2010 och 2014 var den nya skolan färdigbyggd.

På skolan går i dag 1 400 elever och snart har den första årskullen gått ut högstadiet. Och skolresultaten verkar ha förbättrats rejält, visar prognoserna. Tidigare krävdes att eleven fick godkänt i tre ämnen för att bli behörig till gymnasiet. Och på den tiden då det fanns fyra kommunala skolor i Nyköping lyckades endast 70 procent av eleverna nå behörighet.

Nu krävs godkänt i 8-12 ämnen, och prognosen visar att 90 procent av eleverna kommer att få gymnasiebehörighet.

– Det känns helt fantastiskt. Om den här prognosen står sig vet vi att vi är på rätt väg, säger Veronica Andersson (S), kommunpolitiker och en av initiativtagarna till det som kommit att kallas Nyköpingsmodellen.

Men det fria skolvalet utgör ett hot mot modellen, menar Veronica Andersson. I kommunen finns också ett antal friskolor och elever med resursstarka föräldrar tenderar att söka sig till friskolorna istället för till den blandade kommunala högstadieskolan.

– Det innebär att vi inte får den blandning av elever som vi hade tänkt från början.

Sedan den 1 november 2016 har friskolor med kö möjlighet att ta emot nyanlända elever i en särskild kvot. Men enligt Veronica Andersson har bara två av fem friskolor valt att införa en sådan kvot.

– Jag tycker inte att de tar sitt ansvar. Därför anser jag att regeringen måste göra något åt det fria skolvalet.