Bild: Leif Tuxen

SAS ser ut att överleva en stund till – men frågan är vem som behöver bolaget på längre sikt?

Trots att deadline var satt till midnatt natten mellan söndag och måndag fortsatte förhandlingarna mellan SAS och fackförbunden hela natten och måndag förmiddag. Samtliga åtta fackförbund har nu kommit överens med arbetsgivaren om nya avtal. De sista att enas med SAS var fackförbundet CAU, som representerar den danska kabinpersonalen.

Det nya avtalet innebär för den svenska kabinpersonalen, som representeras av fackförbundet Unionen, väsentligt längre arbetstider och höjd pensionsålder från 60 till 65. Framför allt den höjda pensionsåldern innebär betydande besparingar för SAS. Samtidigt lyckades Unionen få till ett avtal som inte innebär sänkta löner.
– Det som varit viktigt för oss är att trygga jobben, och det har också varit viktigt för våra medlemmar i alla de kontakter vi har haft. Sedan har det också varit väldigt viktigt att inte acceptera lönesänkningar, och det har vi lyckats uppnå, säger Cecilia Fahlberg, förbundsordförande för Unionen, till Sveriges Radio.

Enligt journalisten Richard Björnelid, som skrivit boken ”SAS: om konsten att sänka ett flygbolag”, finns flera skäl till varför Unionen lyckats behålla sina löner.
– Den svenska kabinpersonalen ligger lägre, har sämre villkor, än sina danska och norska kollegor. Dessutom ingår de i Unionen, och det hade varit omöjligt för dem att gå med på de här lönesänkningarna, säger han till Dagens Arena.

SAS har haft sparpaket på sparpaket på sparpaket – finns det någon framtid för det här flygbolaget?
– Det kan man ju sätta många frågetecken efter. Konkurrensen kommer öka snarare än minska. SAS tjänar 70 procent av sina pengar inom Europa, flygbolagsvärldens sorgebarn, där inga andra flygbolag än Ryanair tjänar några pengar.

Richard Björnelid pekar på de vitt skilda behoven och förutsättningarna för SAS i Danmark, Norge och Sverige.
– Danmark har mest att förlora om SAS försvinner. Kastrups avgjort största kund är SAS och de står för närmare hälften av flygningarna. Det är mycket skatteintäkter, turistinkomster och framför allt sysselsättning som står på spel. Kastrup är ju Danmarks största arbetsgivare.
– Norge är ett starkt regionalt utvecklat land och det norska inrikesflyget är enormt viktigt. Från regeringens sida har man hela tiden sett ett behov av fungerande konkurrens där. Där har man satt upp dotterbolaget Wideröe på säljlistan, det enda SAS-bolaget som inte gått åt helvete. Genom att sälja det finns Norwegian och Wideröe finns kvar oavsett, så man har säkrat konkurrensen genom ett duopol, så att säga.
– Slutligen då Sverige. Vår exportindustri är beroende av ett nätverksbolag och att det finns en fungerande infrastruktur. Men – det kan lätt fyllas upp av andra bolag. Det är ingen som tackar nej till det stora resandet. På sätt och vis är Sverige minst beroende av att SAS finns kvar.

När de nya avtalen nu sluts och SAS ser ut att undvika konkurs innebär det dock bara tillfällig trygghet. Richard Björnelid menar att SAS fattat alla sina beslut i panik de senaste tolv åren och att det bara kommer att bli tuffare för varje år som går. Snart kommer möjligen nya flygbolag på den europeiska marknaden som konkurrerar genom ännu lägre priser än till exempel Ryanair.
– Längre fram kommer asiatiska flygbolag ta för sig och de har mycket lägre kostnadsnivåer. Kinesiska bolag har en tiondel av personalkostnaderna som SAS har. Så svaret på frågan om SAS kan finnas kvar är att jag inte vet.