Polisens hemliga telefonavlyssning slår rekord. Jämfört med 2009 ökade avlyssningarna med över 50 procent, enligt en rapport till regeringen. Den totala avlyssningstiden 2010 var 108 266 dagar, en ökning med 113 procent jämfört med 2009.

År 2010 beviljades 2 531 ansökningar om hemlig teleavlyssning och 3 250 tillstånd för hemlig teleövervakning (när man kontrollerar vem som ringer vem). Antalet avslag är få – omkring 1 procent av ansökningarna avslås av domstolen.

Vanligast är att övervakning och telefonavlyssning används vid misstänkta narkotikabrott. När det gäller teleövervakning är misstanke om rån, stöld och häleri den vanligaste brottstypen.

Enligt rapporten är Rikspolisstyrelsen och Åklagarmyndigheten nöjda med resultatet. 67 procent av avlyssningarna anses ha varit ”till nytta”.

Med nytta menas att en misstänkt person har frihetsberövats, eller att ett beslag har gjorts eller att uppgifter har använts som bevis vid en rättegång. Nytta kan också innebära att en person inte längre är misstänkt. Det skedde i 498 fall förra året. 566 personer, ungefär var tredje, som varit utsatta för den här typen av övervakning åtalades.