Från vänster: Berit Müllerström, LO:s andre vice ordförande, Karl-Petter Thorwaldsson, LO:s ordförande, samt rapportförfattarna Ulrika Lorentzi och Ulrika Vedin.

NYHET Sämre lön, fler ofrivilliga deltidsanställningar och större risk för ohälsa. LO:s jämställdhetsbarometer visar växande klyftor mellan män och kvinnor i arbetslivet, där kvinnor får mellan 5 800 och 9 100 kronor mindre i plånboken.

Fokus i årets jämställdhetsbarometer är ekonomisk jämställdhet, med en djupdykning i hur kvinnor och män kan kombinera lönearbete med omsorgsansvar sett till löne-, anställnings och arbetsvillkor. Slutresultatet visar växande klyftor sett till både kön och klass.

– Det går för långsam, hur länge ska vi kvinnor vänta på ett jämställt samhälle? Vi behöver en mer jämställd politik, med jämställdhetsanalyser inför de politiska besluten, säger Berit Müllerström, LO:s andre vice ordförande.

Till de konkreta slutsatserna i studien syns att:

  • Män i arbetaryrken har en genomsnittlig faktiskt månadslön (där LO tagit hänsyn till arbetstid) på 26 800, jämfört med 21 000 kronor för arbetarkvinnor.
  • Män i tjänstemannayrken tjänar i genomsnitt 42 100 kronor i månaden, tjänstemannakvinnor 33 000.
  • Fyra av tio arbetarkvinnor och sex av tio arbetarmän har en arbetsdag förlagd på kontorstid, de flesta arbetar med andra ord kvällar, helger och nätter. Jämfört med åtta av tio anställda inom tjänstemannayrken. De sistnämnda har också avsevärt större möjligheter att påverka sin arbetstid.
  • En tredjedel av kvinnorna inom båda yrkeskategorierna har jobb som riskerar leda till ohälsa, jämfört med en femtedel av männen.
  • Hälften av arbetarkvinnorna arbetar deltid. En fjärdedel av tjänstemannakvinnorna är deltidsarbetare och då främst på grund av omsorg om barn. Bland män är deltidsarbete ovanligt, 15 procent av arbetarmännen och 10 procent av männen inom tjänstemannayrken arbetar deltid.

De tydliga skillnaderna i den genomsnittliga månadslönen gäller både sett till heltidslöner och till LO:s egen mätning av faktisk månadslön där hänsyn tas till den konkreta arbetstiden.

– Män har i genomsnitt 28 procent högre lön än kvinnorna. Den enkla slutsatsen är att lönearbete ger helt olika villkor för kvinnor och män att klara normala levnadskostnader och ha möjligheten att forma sitt liv på ett självständigt sätt, säger Ulrika Vedin, en av rapportförfattarna.

Rapporten granskar även LO:s del i utvecklingen via lönebildningen.

­– Det är den enda ljuspunkten vi ser, att kvinnors löner ökar snabbare än männens, säger LO:s ordförande Karl-Petter Thorwaldsson.

En viktig förklaring till att just arbetarkvinnor har den klart lägsta faktiska månadslönen är deltidsarbetet, där nästan varannan arbetarkvinna arbetar deltid.

– Den vanligaste orsaken är att man inte får heltidsarbete, men en annan viktig orsak är att arbetet upplevs för psykiskt eller fysiskt påfrestande för att orka arbeta heltid, säger Ulrika Vedin.

En skillnad mot tjänstemannasidan är också att kvinnor där ofta har en heltidstjänst i botten, men gått ner i arbetstid för att ta hand om barn eller anhöriga. Den valfriheten gäller inte på samma sätt bland arbetarkvinnor, visar studien.

– Det är anmärkningsvärt att hälften av arbetarkvinnorna jobbar deltid och att skälet till det är att det inte finns heltidsjobb, konstaterar Berit Müllerström.

Bland de reformer som LO anser krävs för att minska klyftorna finns heltid som norm på arbetsmarknaden, fokus på förbättrad arbetsmiljö och lagstiftning om tillgång till barnomsorg dygnets alla timmar.

–  En viktig fråga är att det ska finnas barnomsorg på dygnets alla timmar. Det ser vi i rapporten, både LO-kvinnor och LO-män jobbar i väldigt hög grad obekväm arbetstid. Och då behövs barnomsorg, så att man ska kunna ta de jobb man vill och känna sig självförsörjande, säger Berit Müllerström.

I LO-rapporten granskas hur det nya politiska landskapet kommer att påverka jämställdheten. Negativt, blir slutsatsen.

– När vi tittar på de skarpa förslagen i 73-punktsprogrammet ser vi att överenskommelsen kommer att bli direkt skadlig, säger Karl-Petter Thorwaldsson.

Han ser januariavtalet som ett reellt hot där de strukturella förändringar som krävs för att förbättra jämställdheten blir svåra att få igenom under mandatperioden. Thorwaldsson nämner bland annat avtalets skattereform som främst kommer att gynna män.

– Det känns otroligt gammeldags att i läget i Sverige och världen i dag stötta män istället för kvinnor, säger Karl-Petter Thorwaldsson.