Rätten till familjeåterförening är inte så generös som migrationsminister Morgan Johansson påstår. »Försörjningskravet innebär en enorm skillnad«, säger asylrättsjuristen Ignacio Vita.
Den 21 juni klubbade riksdagen igenom den nya tillfälliga asyllagstiftningen. Därmed blev tillfälliga uppehållstillstånd huvudregeln, rätten till familjeåterförening begränsad och kraven på försörjning hårdare. Regler som innebär att Sverige nu ligger på EU:s absoluta miniminivå för asylsökandes rättigheter.
Den nya lagen innebär att det i princip bara är de som får flyktingstatus som har rätt till att återförenas med sin familj i Sverige. De flesta som får asyl tillhör dock gruppen alternativt skyddsbehövande och de får inte den rätten. En begränsning som fått massiv kritik från såväl som politiker som humanitära organisationer och myndigheter.
I riksdagsdebatten dagen före omröstningen om den tillfälliga lagen gav migrationsminister Morgan Johansson (S) dock lugnande besked till de som sökt asyl före det magiska datumet 24 november. De skulle få samma rätt till familjeåterförening som tidigare, klargjorde ministern.
»Fram till den 24 november 2015 hade det kommit 150 000 asylsökande. Alla dessa kommer att gå på de gamla reglerna om familjeåterförening«, sa han.
Ett påstående som också arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S) upprepade ett par dagar senare på sin Facebooksida.
Men det stämmer inte. I lagtexten står det nämligen något helt annat.
För alternativt skyddsbehövande, alltså majoriteten av alla asylsökande under 2015, som sökte asyl före den 24 november gäller samma regler för familjeåterförening som för flyktingar i den tillfälliga lagen, såvida den anhörige inte ansökte om uppehållstillstånd senast den 20 juli i år. Det innebär en rad kraftiga försämringar – tvärt emot vad Morgan Johansson påstår.
För det första kommer den alternativt skyddsbehövande – liksom de familjemedlemmar som hen vill återförenas med – endast få uppehållstillstånd i 13 månader.
För det andra får den alternativt skyddsbehövande bara hit sin närmsta familj – alltså maka, make och barn.
För det tredje infaller ett försörjningskrav tre månader efter att uppehållstillståndet beviljats. Det innebär att den alternativt skyddsbehövande måste kunna försörja sig själv och sin familj och dessutom ha en bostad av tillräcklig storlek och standard. En vuxen person som exempelvis vill återförenas med sin make/maka samt två barn över sju år, behöver visa upp en inkomst från anställning eller näringsverksamhet på minst 13 443 kronor efter skatt.
Om en barnfamilj har sökt asyl, och barnets ansökan registrerats före den 24 november, omfattas familjen visserligen av det gamla regelverket. Men kravet på att kunna försörja sig och sin familj gäller även dem.
I dagsläget väntar 77 649 av de personer som sökte asyl före den 24 november 2015 på sitt asylbesked, enligt Migrationsverket. De som i slutändan får uppehållstillstånd och vill ta hit sina anhöriga men inte hinner få till stånd en ansökan inom tre månader, kommer alltså omfattas av de hårdare reglerna – trots att de kom till Sverige långt innan den tillfälliga lagen klubbades.
Och försörjningskravet kommer slå hårt mot de som vill återförenas med sin familjer. Det menar asylrättsjuristen Ignacio Vita.
– Försörjningskravet innebär en enorm skillnad. I dag tar det ganska många år innan nyanlända kan försörja sig själva och nu ska man dessutom kunna försörja sin familj. I praktiken är det ett enormt ingrepp i rätten till familjeåterförening, säger han.
Att försörjningskravet infaller först tre månader efter att en person fått uppehållstillstånd spelar ingen större roll, enligt Ignacio Vita.
– Problemet är att många inte kan få kontakt med sin familj, till exempel på grund av att familjen splittrats på vägen till Sverige. Därför är det svårt att få till stånd en ansökan om familjeåterförening inom tre månader.
Så fungerar den tillfälliga lagen:
- Den tillfälliga lagen gäller från den 20 juli 2016 och i tre år framåt.
- Undantagna den nya lagen är de barn eller barnfamiljer som ansökt om asyl före eller senast den 24 november 2015 då regeringen presenterade utkastet till lagförslaget. Vuxna som inte har barn kommer att omfattas av den nya lagen, även om de ansökte senast 24 november 2015
Källa: Migrationsverket.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
