Gerda Christensen, Viveka Wallander och Amin Wikman. Bild: Anna Frostemark.

debatt Idag ser vi konsekvenserna av det pensionssystem som gjordes om på 1990-talet. Det innebär att stora majoriteten av äldre kvinnor i Sverige idag över huvud taget inte kan leva på sin pension. Nu krävs ett rejält omtag, skriver aktivister från Kvinnofronten.

I ett rikt land som påstår sig ha ett ”pensionssystem” borde alla människor på ålderns höst kunna få ett rimligt liv. Majoriteten i Sverige yrkesarbetar dessutom, både kvinnor och män.  Men idag kan ändå 3 av 4 äldre kvinnor inte leva på sin pension, utan tvingas till större eller mindre del leva på garantipension – det vill säga måste leva på miniminivå.

Så har det inte alltid varit. Fram till 1990-tal såg pensionssystemet annorlunda ut, och det tog hänsyn till könens olika villkor i samhället. Men det nya pensionssystem som då infördes grundas på en livsinkomstprincip. En sådan princip förutsätter att kvinnor och män skulle ha lika möjlighet till intjänande av livsinkomst, lika villkor i samhället. Så ser verkligheten inte ut. Istället har kvinnoförtrycket byggts in i själva grunden för pensionssystemet.

Vi såg konsekvenserna från början

Vi i kvinnorörelsen protesterade redan när systemet skulle införas, och visade vad följden skulle komma att bli. Men politikerna lyssnade inte på oss. Nu ser vi för varje år allt tydligare hur detta system inte fungerar så som makthavarna påstod att det skulle, och vad det gör mot oss kvinnor: att den stora majoriteten av äldre kvinnor i Sverige idag över huvud taget inte kan leva på sin pension.

I våra nordiska grannländer kan vi se en annan syn på äldre kvinnor. Där ser pensionssystemen annorlunda ut. Men Sveriges makthavare har valt att gå en egen väg och struntar i att äldre kvinnor här blir fattigpensionärer idag, med allt vad det innebär.

De kan göra det, för att det är så tyst om vad som sker. Pensionsfrågan har ju lyfts bort från den öppna debatten i riksdagen. Istället ska frågan ”lösas” i Pensionsgruppen, där vi medborgare saknar insyn och där majoritetsbeslut inte gäller.

Men vem tror på allvar att förändring ska komma ur en grupp där alla partier från höger till vänster måste vara helt och fullkomligt överens för att någonting alls ska kunna förändras? Positiva reformer växer inte fram ur tysta, slutna rum.

Ett hån mot äldre kvinnor

När majoriteten äldre kvinnor, 3 av 4, inte får en pension som går att leva på, utan måste leva på nåder, då har pensionssystemet upphört att vara ett system värt namnet. Sveriges pensionssystem är en skam, ett hån mot äldre kvinnor.

Det räcker nu – vi kräver ett pensionssystem värt namnet

– Riv upp Pensionsgruppen. Återför pensionsfrågan till riksdagen, där pensionerna kan diskuteras i öppen debatt, precis som alla andra frågor.

– Skapa ett pensionssystem vars uppbyggnad inte bortser från könens olika villkor i samhället.

– Alla äldre ska kunna få en rimlig grundpension.

 

Gerda Christenson, Viveka Wallander & Amin Wikman, aktivister i Kvinnofronten