Per Bolund (MP), finansmarknads- och bostadsminister. Bilder: Fjärde AP-fonden och Kristian Pohl/Regeringskansliet

pensioner Under en begränsad tid ger regeringen AP-fonder möjlighet att öka aktieinnehav i svenska bolag. Syftet är att stimulera företagen och ekonomin – men också att förbättra pensionerna. Går det ihop?

 På torsdagen fattade regeringen ett beslut som möjliggör för Första – fjärde AP-fonden att utöka sitt aktieinnehav i svenska företag på börsen: från 10 procent av den totala röstberättigade aktieandelen i ett företag, till 15 procent.

Syftet med regeländringen är att göra det möjligt för AP-fonderna, som förvaltar svenskarnas pensionspengar, att göra större kapitaltillskott i företag som ofta påverkats negativt av coronakrisen. I promemorian beskrivs hur företag som plötsligt står med högre kostnader än intäkter kan behöva göra en nyemission av aktier för att få in kapital. Då ska Första – fjärde AP-fonden kunna köpa aktier eller stå som en garant för en sådan emission, utan att hindras av nuvarande regler som begränsar ägandet.

– Tanken är att AP-fonderna ska kunna använda sin långsiktighet för att ge bästa pension till både nuvarande och kommande pensionärer. I en tid av turbulens, kan man som ägare behöva göra insatser. Om man behöver göra nyemissioner kan AP-fonderna nu gå in och stå som garant och inte hindras av nuvarande regler som, säger finansmarknadsminister Per Bolund (MP) till Dagens Arena.

Hos Svenskt Näringsliv, som svarat på remissen, finns en oro att förslaget samtidigt som det gynnar vissa företag, kan leda till sämre avkastning. Och SPF Seniorerna påpekar i sitt remissvar »vikten av att fondmedlen inte används i andra syften, så som i närings- eller ekonomisk-politiska syften«.

Men enligt Per Bolund finns det ingen risk för konflikt mellan avkastningskrav och en förväntan att stötta svenska företag.

– Jag tror att de i så gott som alla tillfällen överensstämmer de mot varandra. Ägarna förlorar ju om företag går under eller går ned under en svacka. Så det är tydligt att man ska ha så god avkastning som möjligt, och inte ta samhällsekonomiska hänsyn, säger Per Bolund.

Har du några förväntningar på hur AP-fonderna ska agera nu, vilka sorters investeringar man ska göra?

– Det jag tänker på är att skapa bästa möjliga regelverk för AP-fonderna att arbeta efter, jag kan inte lägga mig i enskilda affärer. Det här tar bort potentiella hinder för fonderna att vara aktiva och sätta pensionärernas avkastning främst. Egentligen syftar det här till att även offentligt ägande kan ta ett ansvar i den här krisen, säger Per Bolund.

Det ställs inga särskilda krav, vad gäller till exempel klimat och hållbarhet, genom de nya reglerna, utan det är AP-fondernas vanliga regelverk som gäller.

– Där har vi ju infört en ny reglering i januari 2019 och det är något som fonderna håller på och anpassa sig till. Koldioxidintensiteten i portföljen har minskat med 9 procent, men nu i en kris handlar det om att man ska fullfölja investeringar.

 Hade det inte varit en bra idé om fonderna kunde ställa som villkor för nya investeringar att bolagen i fråga att de ställer om eller gör gröna investeringar?

– Jo, och det är precis det vi har gjort med världens hårdaste regelverk som gör att AP-fonderna sätter press på de bolag de äger och investerar mer hållbart, säger Per Bolund och syftar på de regler som infördes 2019.

AP-fonderna själva är positiva till regeländringen i sina remissvar. I ett mejl till Dagens Arena intygar Per Colleen, chef för Fundamentala aktier på Fjärde AP-fonden, att regeländringen inte ändrar hur fonden ser på avkastningskrav:

»Det är precis samma investeringsprocess och investeringsfilosofi som tidigare. Varje investeringsprocess är unik i sig och beaktar alltid de behov som finns i det specifika bolaget samt om vi anser att det blir en rimlig ägarandel efter en eventuell transaktion. Med andra ord, ”business as usual” helt enligt samma metod som innan regeländringen.«

Reglerna väntas träda i kraft 1 november och gälla till sista juni 2021. Nya innehav som gjorts enligt de tillfälliga reglerna kan behållas under sju år. Förslaget har nu gått till remiss hos lagrådet.