Iran-USA Dagens Arena har gått igenom den över fyra decennier långa konflikten mellan de båda länderna.
Islamiska revolutionen 1979
När Ruhollah Khomeini kommer tillbaka till Teheran den 1 februari 1979, efter 14 år i exil, möts den religiöse ledaren av miljoner människor som vill få en skymt av honom. Ayatolla Khomeini har på bara ett år växt fram som den främste oppositionsledaren mot shah Mohammad Reza Pahlavi och dennes styre och många är nyfikna på honom. Pahlavi har tagit över efter sin far 1941 men förlorat makten till den demokratiskt valde premiärministern Mohammad Mosaddegh 1951. Men Mossadeghs beslut att nationalisera landets oljeresurser gillas inte av Storbritannien som tappar kontrollen över oljan, och 1953 avsätts Mosaddegh i en kupp orkestrerad av CIA och brittiska MI-6. Mohammad Reza Pahlavi återinsätts som absolut monark.
Under de 25 år som gått sedan kuppen har regimen blivit allt mer repressiv och meningsmotståndare fängslas och dödas utan pardon. Kritiken mot landets band till USA, som tagit en stor del av vinsten från landets oljeproduktion, har också vuxit allt starkare. Två veckor innan Khomeini kommer tillbaka till Iran har shahen tvingats i exil. Den 11 februari 1979, bara tio dagar efter Khomeinis återkomst, har monarkin fallit och ayatollan tagit över ledarskapet.
Gisslankrisen på USA:s ambassad
Regimens fall är ett hårt slag mot USA:s intressen i regionen. Men det ska snart bli mycket värre. Den 4 november 1979 stormar en radikal islamistisk studentgrupp den amerikanska ambassaden i Teheran. 52 amerikanska diplomater hålls som gisslan under totalt 444 dagar. Kravet från gisslantagarna är att den avsatte shah Mohammad Reza Pahlavi, som för tillfället befinner sig i USA för läkarvård, ska utlämnas till Iran för att ställas inför rätta. Efter ett misslyckat fritagningsförsök i april 1980, då åtta amerikanska soldater och en civil iranier dör, nås till slut en förhandlingslösning och gisslan släpps fria i januari 1981. Gisslankrisen leder till ett totalt sammanbrott i relationen mellan USA och Iran och brutna diplomatiska relationer.
Iran–Irak-kriget
I september 1980 invaderar Irak Iran. Den irakiske diktatorn Saddam Hussein hoppas kunna utnyttja kaoset i Iran efter revolutionen och besegra grannlandet militärt. Skälen till invasionen ska vara Husseins rädsla för att den iranska shiamuslimska ideologin sprids till Irak, vilket potentiellt också kan innebära en fara för hans maktposition. USA börjar allt mer att ta parti för Irak. Under den nästan åtta år långa konflikten hjälper USA Irak med vapen och underrättelseinformation samtidigt som man inför sanktioner mot Iran. När kriget tar slut 1988 har tusentals människor dött på båda sidor.
Iran–Contras-affären
I november 1986 uppdagas det att USA trots rådande vapenembargo försökt sälja vapen till Iran. Vapnen ska fungera som betalning för frisläppandet av sju amerikanska gisslan som hålls fångna i Libanon av Hizbollah, en milis med nära band till Iran. När det visar sig att en del av pengarna från vapenförsäljningen använts för att stötta Contras, en milis som försöker störta den socialistiska regimen i Nicaragua, är skandalen ett faktum. Reaganadministrationens beslut går emot en lag som förbjuder USA att ge federala pengar till Contras. Den så kallade Iran–Contras-affären kommer att bli den största skandalen under Reagans presidentperiod.
USA skjuter ner iransk passagerarplan
I juli 1988 tar sig ett amerikanskt militärskepp in på iranskt farvatten och skjuter ner ett iranskt passagerarplan. Alla 290 personer ombord dödas. USA medger senare att det var ett misstag och går med på att betala över 61 miljoner dollar i kompensation till de anhöriga. Attacken bidrar till att Iran pressas att gå med på en vapenvila med Irak senare samma år.
Utökade amerikanska sanktioner
Mellan 1995 och 1996 bestämmer sig USA:s dåvarande president Bill Clinton för att utöka sanktionerna mot Iran. Det innebär bland annat ett totalt oljeembargo och att att amerikanska företag förbjuds att göra affärer med Iran. Sanktionerna gör att den handel som hade växt efter att Iran–Irak-kriget tog slut helt stoppas. Sanktionerna införs eftersom USA hävdar att Iran försöker skaffa kärnvapen, stödjer internationell terrorism och försöker sätta käppar i hjulet för fredsprocessen mellan israeler och palestinier.
Avtal om kärnenergi
2015 kommer president Barack Obama överens med det iranska ledarskapet om ett avtal kring landets kärnenergiprogram. Avtalet går ut på att en del av sanktionerna mot Iran släpps i utbyte mot att Irans möjligheter att anrika uran begränsas. Kina, Frankrike, Tyskland, Storbritannien och EU är också delaktiga i uppgörelsen. Även om avtalet av många ses som en framgång för Obamas diplomati finns det en hel del kritiska röster. Israels premiärminister Benjamin Netanyahu kallar avtalet ”ett historiskt misstag” och det möts av massiv kritik från republikanskt håll.
Trump river upp kärnenergiavtalet
I maj 2018 tillkännager president Donald Trump att USA drar sig ur kärnenergiavtalet med Iran. Det innebär att USA återinför de sanktioner man tidigare släppt. Som skäl uppger den amerikanska presidenten att Iran fortsatt utveckla sitt kärnvapenprogram, trots avtalet. Iran uppger å sin sida att man kommer att utöka sin kapacitet att anrika uran när avtalet inte längre gäller.
I januari 2020 ökar spänningarna mellan länderna ytterligare då den iranske generalen Qasem Soleimani dödas i en amerikansk drönarattack i Irak. Enligt president Trump dödas Soleimani för att stoppa en ”överhängande attack”. USA anklagas för att ha brutit mot internationell lag. Den 8 januari, fem dagar efter att Soleimani dödats, utför Iran en missilattack mot amerikanska trupper stationerade i Irak. Det är den första kända direkta militära konfrontationen mellan USA och Iran sedan nedskjutningen av det iranska passagerarflygplanet 1988.
Förhandlingar och bombningar
Den 7 mars i år berättar Donald Trump att han skickat ett brev till Irans högste ledare Ali Khamenei med önskemål om att föra nya samtal kring landets kärnenergiprogram. Om landet inte ställer upp på samtal hotar Trump med militära åtgärder mot landet. Khamenei går till slut med på att de båda länderna ska föra samtal, då han inte vill riskera ett krig med USA. I april och maj förs samtal mellan Iran och USA.
Den 31 maj kommer rapporter från FN:s atomenergiorgan IAEA att Iran ökat takten i produktionen av anrikat uran och att man är nära den nivå som krävs för att utveckla kärnvapen. Den 13 juni startar Israel en militär kampanj med massiva bombningar mot kärnenergianläggningar och militära mål i Iran. Iran svarar med attacker mot Israel. En dryg vecka senare ger sig USA in i konflikten då man natten mot söndagen den 22 juni svensk tid attackerar tre mål i Iran kopplat till kärnenergiprogrammet.
Källor: Al Jazeera, BBC, NY Times, The Guardian, SVT
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
