Bild: Pixabay

Nyhet Inkomstökningarna i svenska hushåll avtar. Samtidigt så minskar även inkomstskillnaderna i samhället något, visar SCBs siffror för 2018. Allra bäst har det gått för unga kvinnor och sämst utveckling har sjuka och arbetslösa.

Statistiska Centralbyrån; SCB, presenterade i dag den slutliga sammanställningen av hushållen ekonomiska läge 2018. Siffrorna visar bland annat att hushållens ekonomiska standard fortsatte att öka 2018, men i lägre takt . Ökningen var 0,8 procent under 2018 och för treårsperioden 2015–2018 knappt 3 procent. Den föregående treårsperioden var ökningen 9 procent.

Hushållens inkomstskillnader, mätt med den så kallade gini-koefficienten, minskade 2018 enligt SCB till den lägsta nivån sedan 2014. Detta gäller såväl inklusive som exklusive kapitalvinster. Om samtliga kapitalinkomster exkluderas var inkomstskillnaderna oförändrade mellan 2017 och 2018. Om kapitalinkomster räknas bort har inkomstskillnaderna varit relativt stabila under 2010-talet. Sett över en längre period har dock inkomstskillnaderna ökat, enligt SCB.

Gini-koefficient för ekonomisk standard 1995–2018 (Bild: SCB)

 

Mellan 2011 och 2018 hade unga kvinnor en stark ekonomisk utveckling. För ensamstående kvinnor 20–29 år utan barn var ökningen 28 procent. Motsvarande ökning för ensamstående män utan barn var 19 procent.

Inkomstutvecklingen har varit dålig för sjuka och arbetslösa. Sedan 2011 har den ekonomiska standarden för arbetslösa ökat med 3 procent och för sjuka med 6 procent. Medan den för pensionärer och studerande tvärtom varit något högre än för hela befolkningen, 16 respektive 17 procent.

Även andelen personer med låg ekonomisk standard minskade 2018, från 14,9 till 14,6 procent. Denna siffra har legat mellan 13 och 15 procent sedan 2008. Under åren 2003–2011 steg denna andel  från 8,9 till 14,4 procent.

Den halva av befolkningen med lägst inkomst hade 2018 cirka 30 procent av den totala disponibla inkomsten i Sverige, vilket är en siffra som varit stabil de senaste tio åren. I slutet av 1990-talet låg andelen jämförelsevis på 34 procent.

Den tiondel av befolkningen med högst inkomst hade drygt 26 procent av inkomsterna 2018. Det är en minskning med en procentenhet jämfört med 2017, men samtidigt en ökning med tre procentenheter sedan slutet av 1990-talet.

Utrikes födda har lägre ekonomisk standard än de som är födda i Sverige. År 2018 hade utrikes födda en standard som motsvarade 77 procent av den för personer födda i Sverige. Denna andel har legat stabilt de senaste tio åren. Decenniet dessförinnan minskade dock andelen markant enligt SCB, från 84 till 77 procent.

År 2018 var också det första året som mer än 100 000 personer hade en inkomst på över en miljon kronor. Drygt tre fjärdedelar av dessa personer var män.