Olika årgångar av Svenska Akademiens ordlista. Foto: Chris Psy / Wikimedia

SPRÅK Införandet av det könsneutrala ordet ”hen” i svenska språket är en succé, enligt amerikanska forskare. Det är inte bara en språklig förändring som vi nu naturligt använder, utan även ett ord som leder oss bort från manligt som en grundläggande norm. 

”Hen”. Tre bokstäver som välte internet när ilskan spreds över att ett könsneutralt pronomen jämte ”han” och ”hon” började dyka upp i det svenska språket. Men 2015 infördes ”hen” i Svenska akademiens ordlista och i dagsläget synes ordet ha blivit en naturlig del av svenskan. Nu visar amerikansk forskning att ”hen” dessutom kan bidra till att förändra vår syn på kön och öka toleransen gentemot hbtq-personer.

– Det språk vi använder är viktigt, särskilt när det gäller att beskriva någons identitet. Den här studien visar att när vi använder språk som aktivt inkluderar kvinnor och hbtq-personer, så gör det en verklig skillnad i att samtidigt minska könsstereotyper. Att använda könsneutralt språk är ett positivt steg mot att skapa en värld där alla accepteras utan undantag, säger Laura Russell, chef vid Stonewall, en engelsk organisation som arbetar bland annat mot diskriminering av hbtq-personer, i en kommentar kring forskningen i Guardian.

Omkring 2 000 personer med svenska som modersmål deltog i studien som utfördes av UCLA, universitetet i Los Angeles, Kalifornien, och Washingtons universitet. Testet var enkelt, testpersonerna fick titta på en androgyn ritad figur – en ”streck-hen” – som promenerade med en hund. Gruppen delades sedan på tre där de fick i uppdrag att beskriva vad som hände i teckningarna antingen könsneutralt, med manliga pronomen eller kvinnliga. Därefter fick de en historia berättad för sig om en person, utan information om kön, som kandiderade för en viktig politisk position följt av frågor om sin syn på hbtq-personer.

Utifrån den här teckningen skulle testgrupperna beskriva vad som hände antingen könsneutralt eller med manligt eller kvinnligt pronomen. Illustration: UCLA, Washingtons universitet

 

Den grupp som blivit tillsagda att använda sig av en könsneutral beskrivning av den tecknade figuren visade sig vara mer benägna att använda icke-manliga namn på den blivande politikern och var dessutom mer positivt inställda till hbtq-personer.

Den språkliga förändringen i sig knuffar hur vi ser på samhället steg för steg mot en situation där favoriseringen av maskulint – och män som standard – minskar allt mer till förmån för kvinnor och hbtq-personer, menar forskarna. Och med det en förbättrad jämlikhet.

– Låt oss anta att det finns samhällen som i allmänhet enas om att vara mer inkluderande mot kvinnor och hbtq-individer. Våra resultat tyder på att orden vi väljer att använda kan spela stor roll i att få oss lite närmare att nå det idealet, säger Efén Pérez, medförfattare till forskningen från UCLA, till Guardian.

Forskargruppen återger den svenska utvecklingen av ordet ”hen” över tid och konstaterar att det fortfarande finns ett motstånd. Men att det blir allt mindre.

Studien Language influences mass opinion toward gender and LGBT equality har publicerats i National Academy of Science, PNAS. Studien i sin helhet kostar att ladda ner, men du kan läsa en kortversion här.

Även i en artikel i tidningen Wired lyfts en diskussion om forskningen fram med rubriken Actually, gender-neutral pronouns can change a culture.