Extratjänster De helsubventionerade extratjänsterna var tänkta att gå till dem som står längst från arbetsmarknaden. Trots det har 60 procent av jobben gått till personer med minst gymnasieutbildning, rapporterar Ekot.
Två år efter att regeringens satsning på extratjänster införts har drygt 11 ooo personer fått sådan tjänst. De flesta inom en kommunal verksamhet som skola eller omsorg. Staten står för lönen och insatsen har ersatt det av Alliansen införda och kritiserade fas 3.
Extratjänsterna är tänkt att ge de som står längst från arbetsmarknaden en ingång, och i förlängningen ett vanligt arbete.
Men siffror från Arbetsförmedlingen, som har sammanställts av den politiskt obundna informations- och statistiksajten Arbetsmarknad.se, visar att 60 procent av extratjänsterna gått till personer med minst en gymnasieutbildning; en fjärdedel har en eftergymnasial utbildning.
Anders Forslund är professor i nationalekonomi på IFAU, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering. Han säger till Ekot att det finns en risk att insatsen inte når den grupp som står längst från arbetsmarknaden.
En förklaring kan enligt Anders Forslund vara att arbetsgivarna som inrättar extratjänster i första hand vill ha personer som står närmare arbetsmarknaden.
– Har man möjligheter att välja, vilket arbetsgivarna i viss utsträckning har inom de här målgrupperna, så kommer de att välja de som ser starkast ut. Och det kanske är svårt för Arbetsförmedlingen att anvisa någon som står alldeles för långt ifrån arbetsmarknaden, då kanske de inte får ut någon alls.
Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S) säger till Ekot att det finns flera skäl till arbetslöshet, där låg utbildning är en av dem.
– Det är ganska naturligt att det ser ut så här eftersom vi har många nyanlända helt utan erfarenhet av att jobba i Sverige, eller det svenska språket. Om du är nyanländ och svag i svenska språket så står du långt ifrån arbetsmarknaden.
Hon tillägger att extratjänsterna är tänkt att fungera som en väg in, ett sätt att testa om skola eller omsorg är områden man vill vidare utbilda sig inom, och framförallt når tjänsterna fler kvinnor, jämfört med i nystartsjobben.
Även Arbetsförmedlingen betonar att alla som fått extratjänster per definition står långt från arbetsmarknaden eftersom de antingen är nyanlända eller långtidsarbetslösa.
– Men det är ju jätteviktigt att följa de här tjänsterna förstås, och det gör vi ju utifrån att vi träffar arbetsgivare och naturligtvis också följer individerna, säger Maria Kindahl, direktör för förmedlingsavdelningen på Arbetsförmedlingen, till Ekot.
Till skillnad från andra anställningsstöd som erbjuds genom Arbetsförmedlingen innebär extratjänster att 100 procent av lönekostnaden betalas av staten under högst två år.
Centerpartiets chefsekonom Martin Ådahl är kritisk. Han ser en risk att arbetsgivare lockas att ge kvalificerade arbetsuppgifter som hade rymts inom en vanlig anställning och att kommuner kan se extratjänsterna som ett sätt att spara in på kostnader.
Martin Ådahl tycker att det hade varit långsiktigare om skatten på arbete sänktes och att människor långt från arbetsmarknaden får en lägre ingångslön som ett första steg.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
