Så många drabbas motståndskraftiga bakterier.

Antibiotikaresistens Det blir allt större problem med antibiotikaresistens. Det fastslår Folkhälsomyndigheten i en ny rapport till regeringen i dag, uppger Ekot

Användningen av antibiotika i Sverige minskar, men resistensen ökar. Bakteriers motståndskraft mot antibiotika kommer att fyrdubblas fram till år 2050. Notan för de kommande 32 åren kommer landa på 16 miljarder kronor.

Det skriver Folkhälsomyndigheten i sin nya rapport. Rapporten innehåller en prognos över samhällskostnaderna för antibiotikaresistensen – den första någonsin.
Den bygger på hur många som drabbats, deras sjukfrånvaro och vad mediciner och sjukvård faktiskt kostar. De pengar som skjuts till för att forska fram en lösning är inte inräknade.

Folkhälsomyndigheten gör bedömningen att antal fall fram till 2030 kommer fördubblas – från 16 500 till 32 000. Fram till 2050 sker en fyrdubbling till 70 000 drabbade enligt prognosen.

Den årliga merkostnaden för infektioner orsakade av antibiotikaresistenta bakterier blir ungefär 400 miljoner kronor 2030 och drygt 600 miljoner kronor 2050, jämfört med om motsvarande infektioner hade orsakats av antibiotikakänsliga bakterier.

– Det är givetvis allvarligt! säger Malin Grape, enhetschef vid Folkhälsomyndigheten till Ekot.

– Den här rapporten handlar väldigt mycket om kostnaderna, men sedan är det givetvis också ett lidande för de enskilda patienterna som drabbas av infektioner som är svåra att behandla, säger hon vidare.

För det är inte bara samhällkostnaderna som skenar. Mellan 33 000 och 41 000 personer i Sverige bedöms dö av resistens fram till 2050, visar siffror från EU och WHO som Folkhälsomyndigheten använt.

Men både kostnader och dödsfall kan bli högre. Beräkningarna i rapporten är enbart gjorda utifrån anmälningspliktig resistens. Konsekvenserna av resistenta bakterier som inte anmäls har inte kartlagts eftersom data saknas. Årligen drabbas tusentals patienter också av de bakterierna.

För att bromsa utvecklingen föreslår rapporten bland annat bättre förebyggande arbete inom vården, satsningar på vårdhygien och att användningen av antibiotika används effektivare när den behövs.

Samtidigt är det svårt att förmå läkemedelsföretagen att satsa på forskning på framtida antibiotika.  Få tillverkare vill ta de ekonomiska kostnaderna för att framställa ett preparat som bara får säljas i begränsad mängd, eftersom bakterierna snabbt skulle utveckla motståndskraft om det fick säljas fritt.

Annika Strandhäll har tidigare sagt att regeringen vill skapa ekonomiska morötter för att skynda på forskningen.

– Om vi inte lyckas ta fram nya antibiotika i den takt som krävs så kommer det att vara helt förödande för hälsan både nationellt och globalt, sa Annika Strandhäll till Ekot i höstas.