Historia I dag är det exakt 50 år sedan rättegången mot Andreas Baader, Ulrike Meinhof och deras kumpaner i Baader-Meinhof-ligan startade. Dagens Arena har tittat närmare på den vänsterextrema terrorgruppen som dödade över 30 personer i olika dåd under 1970- och 80-talet.
Det är den 21 maj 1975 och vi befinner oss i Stammheimfängelset i Stuttgart. På fängelseområdet, omgärdat av taggtråd och bevakat av hundratals tungt beväpnade poliser, ska en av de mest spektakulära rättegångarna i Europa under efterkrigstiden precis dra igång. De fyra personerna som står åtalade är inga mindre än Andreas Baader, Ulrike Meinhof, Gudrun Ensslin och Carl Raspe. Ledande personer inom den fruktade Röda Armé-fraktionen (RAF), i folkmun kallad Baader-Meinhof-ligan.
Hög säkerhet
De åtalade beskrivs av en reporter från New York Times som ”fyra bleka, smala vänsterintellektuella”. Men skenet bedrar. De fyra är beryktade terrorister som inte drar sig för att använda våld för att uppnå sina mål. De står anklagade för bombattentat, bankrån och polisskjutningar. En anklagelseakt som sträcker sig över 354 sidor. I snart tre år har de suttit fängslade på högsäkerhetsfängelset. En av deras kumpaner Holger Meins har hunnit dö redan innan rättegången drar i gång, efter en hungerstrejk mot förhållandena i fängelset.
I en artikel i det amerikanska nyhetsmagasinet Newsweek med rubriken ”Trial on terror” beskrivs högsäkerhetsbyggnaden där rättegången ska hållas. Enligt tidningens reporter är det ett betong- och stålfort som omgärdas av ett nästan fem meter högt stängsel med övervakningskameror, flygförsvar och nät över taken som ska skydda mot bomber. Det finns skäl till den höga säkerheten. Sedan Baader, Meinhof och deras kumpaner fängslats nästan tre år tidigare har en ny generation av RAF-terrorister fortsatt den väpnade kampen. Ett viktigt mål har varit att få sina fängslade kamrater fria. I april samma år har den västtyska ambassaden i Stockholm ockuperats av terrorister med syfte att få Baader, Meinhof, Ensslin, Raspe och andra RAF-medlemmar utsläppta från fängelset. Målet att få kamraterna fria misslyckas dock och gisslandramat leder till att två ambassadtjänstemän och två terrorister dödas.
Bildas på 60-talet
Historien om Röda Armé-fraktionen börjar i slutet på 60-talet. Efter att en ung aktivist dödats av en polis under en demonstration drar flera aktivister slutsatsen att de lever i en auktoritär polisstat. Den militanta vänsterradikala organisationen Röda Armé-fraktionen bildas. Tanken är att gruppen ska vara en förlängning av den sovjetiska Röda Armén i väst. 1968 planterar paret Andreas Baader och Gudrun Ensslin brandbomber i två varuhus i Frankfurt för att protestera mot det man anser vara allmänhetens likgiltighet mot kriget i Vietnam. Baader, Ensslin och deras kumpaner döms till tre års fängelse för dådet, men släpps mot borgen i väntan på att deras överklagande ska behandlas. När domen fastställs flyr de, men Baader hittas i början av 1970 och sätts i fängelse.
Bara ett par veckor efter gripandet fritas Baader under dramatiska former. Journalisten Ulrike Meinhof påstår att hon ska intervjua Baader till en kommande bok. Men under ”intervjun” övermannas de medföljande vakterna av beväpnade aktivister och Baader fritas. Efter det blir Baader-Meinhof-ligan ett begrepp i folkmun. Meinhof blir ligans teoretiker och intellektuella ledare. Med paroller som ”Släpp lös klasskampen” och ”Starta den väpnade kampen” blir Meinhof idol för många unga vänsterradikala tyskar. Efter att ha utfört en mängd bankrån och bombattentat grips Baader, Meinhof, Ensslin och Raspe slutligen 1972 och ställs inför rätta.
Dör i fängelset
Rättegången ska ta nästan två år och när domen kommer i april 1977 är bara tre av de åtalade vid liv. Ulrike Meinhof har begått självmord i fängelset i maj 1976. I oktober 1977 görs ett sista desperat försök att frita RAF-terroristerna genom en flygkapning. Bara timmar efter att tyska specialstyrkor stormat planet och dödat tre av kaparna hittas Baader, Ensslin och Raspe döda i sina fängelseceller. En fjärde medlem, Irmgard Möller, överlever efter att hon enligt rapporter ska ha huggit sig själv i bröstet fyra gånger med en kniv hon stulit.
Möller har senare hävdat att Baader, Ensslin och Raspe mördats på uppdrag av den tyska regeringen. Något som kraftfullt förnekats av myndigheterna. Vad som egentligen hände den där natten är fortfarande inte helt klart. Bland annat råder oklarheter kring hur Baader fått tillgång till en pistol. Journalisten Stefan Aust som skrivit boken ”Der Baader Meinhof Komplex” har gjort en omfattande undersökning av omständigheterna kring dödsfallen och kommit fram till att det trots oklarheterna med allra största sannolikhet rörde sig om självmord.
Efter grundarnas död fortsätter Röda Armé-fraktionen att utföra terrorattentat i Västtyskland under 1980-talet. Berlinmurens fall 1989 blir dock början på slutet för organisationen och 1998 meddelar de kvarvarande medlemmarna att RAF ska upplösas. RAF:s mål att störta den tyska staten med hjälp av väpnad kamp har misslyckats.
Källor: New York Times, BBC, Newsweek, Världens Historia
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
