Bärbranschen stöps om i grunden

Bärplockarna En rad skandaler har förändrat bärbranschen och fler polisutredningar pågår. Många regler har redan ändrats och branschen har krympt. Något som samtidigt skapat förutsättningar för bättre villkor. Det skriver Mats Wingborg, i en analys av läget inför årets bärsäsong. 

Hittills har tre svenska bärföretag ansökt om att ta in 1700 thailändska bärplockare till Sverige i sommar. Men ytterligare företag förväntas komma in med ansökningar. Säsongen 2024 minskade antalet plockare drastiskt till följd av Migrationsverkets hårdare kontroll. Det ser ut att bli något fler plockare 2025, men den övergripande trenden är att antalet anställda plockare sjunker.

Ökade kostnader

Flera regeländringar förändrar branschen. Utredningen om arbetskraftsinvandring (SOU 2024:15) föreslår att möjligheten att få arbetstillstånd för bärplockning helt ska tas bort. Även om Tidöpartierna ännu inte är klara med propositionen har förslaget skapat oro bland bärföretagen. I år har därför företagen inte ansökt om att få använda thailändska bemanningsanställda. Istället har de ansökt om att på egen hand anställa thailändska bärplockare i enlighet med EU:s säsongsdirektiv. 

Samverkan med olika thailändska företag fortsätter, men nu kallas de för rekryteringsbolag och inte för bemanningsföretag. För bärföretagen i Sverige innebär den nya konstruktionen att de blir tvungna att betala sociala avgifter för plockarna, vilket kommer öka kostnaderna. Samtidigt blir det svårare för Migrationsverket att avslå ansökningar. 

Grundlön sänks

Paradoxalt nog innebär förändringen att bärplockarnas grundlön sänks. För arbetskraftsinvandrare från tredje land gäller det så kallade försörjningskravet, i realiteten en statlig minimilön. Förra säsongen var lönenivån 28 400 kronor, vilket då låg över nivån i kollektivavtalet. Inför årets säsong är läget ett annat. De statliga reglerna för minimilöner gäller för arbetskraftsinvandrare, med undantag för dem som omfattas av säsongsdirektivet. Återigen kommer därmed kollektivavtalet att styra grundlönen för bärplockarna.

Vid den senaste LO-kongressen genomfördes en organisatorisk förändring, då ansvaret för bärplockarna flyttades från Kommunal till Livsmedelsarbetareförbundet. Även ett nytt kollektivavtal ska tillämpas. Något avtal som är anpassat för bärbranschen existerar dock inte. Kommunal använde sig av Bemanningsavtalet och Livsmedelsarbetareförbundet kommer att tillämpa Konservindustriavtalet. Lägsta lönenivån i avtalet är 27 676 kronor, det vill säga lägre än den statliga minimilönen som gällde förra säsongen.

Hårdare kontroller

Nu är grundlönen långt ifrån det enda som styr hur mycket pengar som blir kvar i fickan för bärplockarna efter två månaders arbete i Sverige. Den som plockar bär till ett värde som överstiger nivån i kollektivavtalet kan tjäna extra pengar. Ännu viktigare är de avdrag som görs på lönen för rekryteringskostnader, flygresa till Sverige samt mat, logi och sim-kort under vistelsen. När grundlönen är betald och avdragen gjorda brukar det återstå motsvarande 10 000 kronor. För att få bättre betalt gäller det att plocka mycket bär. Arbetsdagarna är därför extremt långa, ofta över 12 timmar.

Enligt det nya Konservindustriavtalet ska arbetarna ha rätt till övertidsersättning om de arbetar mer än åtta timmar per dag. Det skulle innebära en revolution om en sådan ersättning betalades ut. Hittills har det inte skett. En central fråga är också hur arbetstiden ska beräknas. Det som skulle förlänga arbetstiden rejält är om resorna med minibussar från logementen till olika platser där bären plockas, räknades som arbetstid. Om den frågan förhandlar Livsmedelsarbetareförbundet och Livsmedelsindustrin.

Det hårdare kontrollerna av bärföretagen är en direkt konsekvens av flera oegentligheter. I Åsele har två bärhandlare dömts för både grov människoexploatering och ekobrott under säsongen 2023. Enligt domarna pågick ett systematiskt svindleri där bärhandlarna aldrig hade för avsikt att betala rättmätiga löner. Dessutom pågår en annan stor utredning om misstänkt människoexploatering eller människohandel under säsong 2022. Åklagaren Petra Götell har själv varit i Thailand för att samla in vittnesmål och åtal väntas i höst. Hur många företag som berörs är oklart, men misstankarna är särskilt starka mot ett företag med bas i Västerbotten. 

Flera polisutredningar

För några veckor sedan, den fjärde april, häktades en thailändsk kvinna på Arlanda. Hon är chef för de två thailändska bemanningsföretag, Phat Phum och Thai Picker Company, som i somras levererade arbetskraft åt bärföretaget Ransäter, som i sin tur är underleverantör till Olle Svensson. Hon misstänktes för medhjälp till grovt mutbrott gentemot en utländsk tjänsteman. Enligt Oskar Edvardsson, åklagare på Riksenheten mot korruption, antyder rubriceringen att det handlar om ”stor omfattning eller stora belopp”. Flera av varandra oberoende källor hävdar att misstankarna handlar om mutor som betalts till tjänstemän vid det thailändska arbetsmarknadsdepartementet DOE. Kvinnan har dock försatts på fri fot och det är oklart om misstankarna består.

I arbetet mot mutor samverkar de svenska rättsmyndigheterna med sina kollegor i Finland, där flera bärföretag misstänks för brott och där den tidigare vd:n för Polarica, Jukka Kristo, har dömts till åtta månaders fängelse. I Finland har även regeringsrådet Olli Sorainen dömts till ett års fängelse för att ha tagit emot mutor från Polarica.

En annan rättegång inom bärbranschen som har fått stor uppmärksamhet handlar om tvisten mellan bärgrossisten Olle Svensson AB och bärföretaget Blommor och Bär med bas i Söderhamn. Bakgrunden är att bärföretaget ansåg att de har haft ett så kallat ensamåterförsäljaravtal, vilket betyder att grossisten förbundit sig att köpa bär av just dem. Enligt Blommor och Bär bröt Olle Svensson AB detta avtal, vilket de förnekar. I mars i år avgjorde tingsrätten i Kristianstad tvisten och Olle Svensson måste nu betala 60 miljoner i skadestånd.

Handlingarna från tingsrätten ger en intressant bild av förhållandena i bärbranschen. Bland annat framkommer det att thailändska bärplockare fått plocka odlade jordgubbar i Blekinge, innan de har börjat plocka skogsbär. Upplägget har varit uppseendeväckande. Under perioden då Blommor och Bär var underleverantör till Olle Svensson AB hyrde man arbetskraft från thailändska bemanningsföretag för att sedan låna ut arbetskraften till Olle Svensson AB som bedrev jordgubbsplockningen. 

Två system

Efter det avbrutna samarbetet mellan Blommor och Bär och Olle Svensson AB har Blommor och Bär istället sålt bär till Polarica. I en bemärkelse är detta inte förvånande. Bärföretagen konkurrerar med varandra, men över tid har också många samarbetat med varandra. Nya konstellationer uppstår ständigt.

I Sverige finns två system för kommersiell plockning av skogsbär. Dels den som utförs av anställda plockare, som under det senaste årtiondet enbart kommit från Thailand, dels ”fria” plockare som själva säljer sina bär till bäruppköp. För närvarande finns omkring 150 sådana bäruppköp i Sverige. Minskningen av anställda plockare ledde redan förra säsongen till att volymen av kommersiellt plockade skogsbär minskade. Det ledde i sin tur till att kilopriset på blåbär och lingon ökade med 50 procent. Prisökningen har fortplantat sig till livsmedelsprodukter med skogsbär och gjort det betydligt svårare att sälja svenska blåbär till Asien, där bären länge använts för att framställa skönhetsmedel. I stället har lingonen blivit kommersiellt viktiga och de flesta bären säljs till livsmedelsindustrin och direkt till dagligvaruhandeln.

Mer friplockning

Mycket av det som sker i branschen är positivt. Migrationsverkets hårdare krav och de rättsliga processerna mot bärföretag har fått flera av de mest oseriösa aktörerna att lämna branschen. Det är också bra att bärföretag i Sverige kommer att vara arbetsgivare åt de thailändska plockarna, det kommer göra det enklare att kontrollera att korrekta löner betalas ut. 

Men de högre kilopriserna kommer också att leda till en snabb ökning av friplockningen. Inom den sektorn är plockarna inte anställda och har därmed få eller inga lagstadgade rättigheter. Många gånger har friplockare lockats till Sverige från bland annat Bulgarien och erbjudits undermåliga boenden. 

Samtidigt innebär de högre kilopriserna att de blir mer lukrativt för boende i Sverige att plocka bär. En bättre blandning av inhemska och utländska friplockare bådar för bättre villkor. Ett större engagemang i Sverige för skogsbär kan förhoppningsvis också innebära att fler småföretag utvecklar lokala produkter av skogsbär. 

Fakta 

De thailändska bärplockarna måste för det mesta ta ett lån för att finansiera resan till Sverige och andra rekryteringskostnader. I bästa fall har de svenska bärföretagen kunnat stå för utläggen. Då har plockarna inte behövt betala ränta, men även i det fallet ska skulden betalas tillbaka. Skuldsättningen har försatt plockarna i en tvångssituation. Har villkoren varit odrägliga har de inte kunnat hoppa av jobbet. Då blir de av med lönen, men skulderna finns kvar. Konstruktionen strider också mot den så kallade ”Employer Pays Principle” (EPP), som går ut på att migrantarbetare inte ska vara skuldsatta när de anländer till ett arbete i ett annat land utan arbetsgivaren ska stå för resor och rekryteringskostnader. EPP utgör en del av de så kallade Dhaka-principerna och finns även inarbetat i dagligvaruhandelns sociala koder.

I Sverige driver organisationen Ethical Trading Initiativ (ETI) ett arbete för att realisera EPP inom bärbranschen. Det har lett till att företag som ICA, Coop och Axfood insett att systemet måste göras om. Om EPP införs blir samtidigt kostnaderna för arbetsgivaren ännu högre, vilket kommer leda till ytterligare högre bärpriser.