Vinster i välfärden Vi som opinionsbildat mot marknadsskolan har inte lyckats med att få frågan om vinstdrift i skolan så viktig att väljare byter parti. Det jobbet måste göras nu. Det skriver Johan Enfeldt.
Nyheterna om att väljarna vill bli av med vinsterna i välfärden duggar tätt. I februari redovisade Sveriges Radio en opinionsundersökning som visade att 64 procent av väljarna vill stoppa vinstdrivande bolag i skolan. I mars kom SOM-institutet med sin undersökning Svenska trender. 71 procent av väljarna vill bli av med vinstuttagen i vård, skola och omsorg. Och nu i april kom forskarna i SNS Demokratiråd med sin rapport Huset på Helgeandsholmen: Om riksdagen och demokratin. Forskarna visar att väljarna är mer kritiska till vinstutdelning inom vård, skola och omsorg än sina riksdagsledamöter, sådär 64 procent av väljarna är kritiska, men bara 45 procent av riksdagsledamöterna.
I händerna på lobbyintressen
Sedan 2012 har jag ägnat mycket tid åt marknadsskolan. Och det här är inget nytt. Många mätningar som denna har passerat. Reaktionerna är förutsägbara. Nu måste politikerna vakna. Partierna går i otakt med sina väljare. Partierna är i händerna på starka lobbyistintressen. Demokratin fungerar inte. Då och då dyker det upp ett krav på folkomröstning.
Det funkar inte så. Om en opinion ska lyckas ändra på politiska beslut måste den lyckas med åtminstone en av två saker:
- påverka partier så att de byter politik, eller
- påverka väljare så att de byter parti.
Om vi ska dra någon slutsats av debatten om vinster i välfärden de senaste femton åren måste det bli att ingendera har skett i tillräcklig utsträckning.
S och MP på rätt spår
Men har inte debatten haft några resultat alls? Jo! Två partier – Socialdemokraterna och Miljöpartiet – är på rätt spår. Hur har det gått till?
- Trägen opinionsbildning som gjort frågan viktig för väljare och sympatisörer till S och MP. Här har hårt arbete i nationella och lokala nätverk, en tankesmedja, fackliga insatser, många inlägg och kommentarer på sociala medier, samt en lång rad föreläsar- och temakvällar runt om i landet spelat stor roll.
- Vinst- och välfärdsmarknadskritiska socialdemokrater och miljöpartister har gjort jobbet i sina partier. Nya och gamla medlemmar har tagit konflikten lokalt. Argumenterat, förklarat, skrivit motioner. Förtroendevalda på alla nivåer har uppmärksammat konsekvenser och fått riksdagspolitiker att intressera sig för frågan.
Sammantaget har det har lyckats. Ni som bidragit till detta: Tack!
Vinstfrågan stendöd
2012, när jag började ägna min fritid åt frågan, såg det inte alls ut så här. Då var Miljöpartiet “stolta över friskolereformen som sett till att initiativ och nya idéer på skolans område bejakats och att elevers behov och intressen kunnat tillmötesgås i större utsträckning än vad den gamla skolan klarade av”.
Inför valet 2014 lät Aftonbladet opinionsinstitutet SIFO fråga riksdagsledamöter vad de tyckte. Bland S-ledamöterna fanns det då till och med en majoritet — 51 procent — som tyckte att det var ett dåligt förslag att stoppa vinsterna. Det var andra tider. Även i Vänsterpartiet fanns ledamöter som tyckte vinst var rimlig.
Men lobbyisterna då? Jo, de finns ju, och de har såklart försökt jobba på Socialdemokraterna nu också. Men de har förlorat. Jagats bort. I skoldebatten inför partikongressen 2025 var vinstfrågan stendöd. När en tidigare topp-sosse som Stefan Stern argumenterar för vinstintresset i skolan är det numera inte längre sossar som är målgruppen, nu försöker han istället övertyga företagare (det finns skäl att återkomma om det).
Några motsvarande framgångar syns tyvärr inte till bland borgerliga partier, i alla fall inte bland de partier som ser ut att räknas i valet. Bland de vinstkritiska höger- och centerväljarna väljarna är det få som blivit medlemmar för att högljutt förändra sitt eget parti. Det är orsaken till att det ser ut som att flera partier går i otakt med sina väljare i den här frågan. Otaktsgången är varken konstig eller ovanlig. Andelen av befolkningen som är med i ett politiskt parti är mycket liten. Medlemmarna bestämmer partiernas politik och partiledningarna kommer sedan alltid att prioritera frågor som de tror kan påverka partiets valresultat. Oftast vet partierna detta genom mätningar. Att få bort vinstintresset ur skolan har hittills inte varit en fråga som i sådana mätningar ser ut att påverka val.
Majoritet för vinstintresset
Vi som opinionsbildat mot marknadsskolan har helt enkelt inte lyckats med att få frågan om vinstdrift i skolan så viktig att väljare byter parti.
Det jobbet måste göras nu. En socialdemokratisk regering kommer att ha mycket lättare att få ny lagstiftning på plats om högerpartierna insett att de faktiskt förlorade valet på vinstfrågan. En fortsatt högerregering kommer inte kunna fortsätta försvaret av systemet om deras egna medlemmar säger ifrån. Det här är lika mycket en uppmaning till partiaktiva på högerkanten som valkampanjande socialdemokrater.
Det är lätt att få medhåll om att vinstintresset i välfärden är skadligt, men stanna inte där! Ställ följdfrågorna:
- Vad behöver du veta mer för att vinstintresset i skolan ska få dig att byta parti på valdagen?
- Om du inte tänker byta parti, kan jag få dig att kontakta de företrädare i kommun, region och riksdag som du röstat på?
Slutligen. Är 60–70 procent som vill avskaffa vinsterna egentligen så mycket att yvas över?
Nej. SOM-institutet i Göteborg började mäta frågan 2012, när det brann till runt John Bauer och Carema första gången. Sedan dess har mellan 60 och 70 procent svarat att de inte tycker att vinstutdelning ska tillåtas inom skattefinansierad vård, skola och omsorg. Det är förskräckande stabilt med tanke på all energi jag och många andra lagt på att påverka opinionen. 15 år av periodvis mycket intensiv debatt har visserligen ökat kunskapen om skolsystemet, men när det gäller opinionen händer just ingenting. Och ännu finns en stadig politisk majoritet i riksdagen för att behålla vinstintresset.
Skolan måste göras viktig
Att vi lyckats få partier till vänster på rätt spår räcker inte. Vi måste också lyckas med är att göra frågan viktig nog för att väljare ska byta parti, eller få ytterligare något parti till höger att byta fot. Det jobbet kan inte slarvas över. Skolan måste göras till en viktig fråga bland pensionärer, 50–70-åringar med utflugna barn, alla 18–30-åringar utan barn, och – inte minst – alla riktiga företag och företagare. Om det ska lyckas måste vi bli bättre på att belysa konsekvenserna för samhället i stort. Då handlar det inte främst om vare sig lärarnas villkor och storleken på klasserna, eller vilka kronor som går var, utan om vad marknadsskolan och dess mekanismer har för samband med brist på personal i äldreomsorgen, svårigheter att hitta kompetens till industrin och ett samhälle som dras isär.
Men lobbyisterna då? Har inte de ett fast grepp om många partier? Jo, det är uppenbart att starka ekonomiska intressen har stor påverkan på hur partier agerar. Jag tror dock att de fått onödigt spelrum här genom att vi som vill få bort marknadsmekanismerna ur skolan misslyckats med att göra frågan tillräckligt viktig för att påverka väljarnas val av parti. Så länge lobbyisterna är trygga med att vinstfrågan inte får väljare att byta parti lönar det sig att påverka C, M och SD. När de märker att väljarna tar frågan på så stort allvar att de byter parti kommer lobbyistbranschen att få söka sig till andra politikområden.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
