Analys Här är delstaterna som kan avgöra var makten över senaten hamnar.
Donald Trumps möjligheter att genomföra sin politik under de två sista åren som president avgörs i en handfull delstater i mellanårsvalet den 3 november.
De flesta räknar med att Demokraterna tar kontroll över representanthuset. Men väljarnas missnöje med Trump gör att demokraterna ser ut att kunna vinna majoritet även i senaten.
Enligt de senaste opinionsmätningarna utmanas Republikanerna till och med i delstater som Alaska, Kansas och Texas, där partiet har haft ett långvarigt grepp om senatsvalen. I Kansas har ingen demokrat vunnit sedan 1932.
I dag har Republikanerna 53 mandat i senaten. Demokraterna har 47 (inklusive två oberoende). Cook Political Report bedömer att de i valet nästa vecka kan vinna två till sex mandat.
Det finns bedömare som menar att siffrorna i till exempel Kansas inte alls är så jämna och att republikanerna tar hem det där, trots allt, men utgången är med andra ord osäker. Helt säkert är dock att en framgång för Demokraterna skulle förändra maktförhållandena i Washington.
Alaska – chock för Trump?
En av valrörelsens mest anmärkningsvärda förändringar har skett i Alaska. Delstaten har länge varit ett solitt republikanskt fäste. Men i valet till senaten ser demokraten Mary Peltola ut att kunna vinna över den nuvarande senatorn, republikanen Dan Sullivan.
Låt vara att Peltola kandiderar på ett starkt högerlutande program. Hon har bland annat en liberal syn på vapenlagarna och stöttar olje- och gasindustrin, viktig för Alaskas ekonomi. Redan i valet till representanthuset 2022 lyckades Peltola bryta delstatens republikanska dominans genom att vinna över Sarah Palin, som var John McCains vice presidentkandidat i valet 2008.
Peltola tillhör Yupikfolket och skulle hon vinna blir hon den första senatorn från Alaskas ursprungsbefolkningar.
Valet i Alaska kompliceras också av att det finns ytterligare en Don Sullivan på valsedeln, en pensionerad lärare som inte tillhör något av de två partierna. Trumps administration har försökt få hans kandidatur ogiltigförklarad med motiveringen att det kan förvirra väljarna och gynna Peltola, men Alaskas högsta domstol har slagit fast att även den andre Don Sullivan har rätt att kandidera.
Även Kansas kan överraska
En seger för Demokraterna i Kansas skulle vara ett tydligt tecken på exakt hur impopulär Donald Trump har blivit efter sina år som president.
Maine och Iowa – olika sorters motstånd
Även i Maine ser valet ut att bli oväntat jämnt. Där försöker republikanen Susan Collins försvara sin plats mot demokraten Troy Jackson. Collins har länge lyckats vinna stöd även bland väljare som normalt röstar demokratiskt, men nu tappar hon mark i opinionsmätningarna.
I Iowa är utgångsläget ett annat. Delstaten har under senare år rört sig i republikansk riktning, men där liksom i Kansas pressas jordbruket av höga bränslekostnader och andra prisökningar.
Både Iowa och Maine hör till de fem val som Sabatos Crystal Ball anser vara helt öppna.
Även Ohio och Texas oväntat jämnt
Även Ohio och Texas kan bli avgörande. Ohio ansågs länge vara en så kallad Swing State, men har under de senaste 20–30 åren varit stabilt republikanskt. Nu är den saken inte längre lika given.
Än mer intressant är Texas. Delstaten har inte valt en demokratisk senator sedan 1988, men förändringar i befolkningens sammansättning och ett växande missnöje med republikanernas politik har öppnat en dörr för demokraterna.
Demokraten James Talarico, som utmanar republikanen Ken Paxton, har beskrivit sin kandidatur som Davids kamp mot Goliat, mot bakgrund av de enorma resurser som pumpats in i Paxtons kampanj.
Republikanska partiet och Elon Musk har bidragit med motsvarande över 1,5 miljarder kronor.
Talarico beskrivs som något av ett underbarn, som med sin religiösa bakgrund och ”mittenaura” kan locka över stora grupper republikanska väljare även i starkt högerlutande delstater. Hans kampanj tonar ned att det skulle handla om ”höger” eller ”vänster” och betonar istället att konflikten står mellan de ”superrika” och ”vanliga amerikaner”.
Michigan, Georgia och New Hampshire
I Michigan är valet en av de mest uppmärksammade striderna. Demokraten Abdul El-Sayed, som räknas till partiets vänsterfalang och kallar sig socialist, utmanar republikanen Mike Rogers i ett politiskt klimat präglat av ekonomiska frågor, kulturkonflikter och försök att mobilisera olika väljargrupper. Rogers kampanj har gjort allt för att klistra etiketter som islamist och kommunist på El-Sayed.
Michigan är en viktig delstat för båda partierna, inte minst inför nästa presidentval.
I Georgia försvarar demokraten Jon Ossoff sin plats i senaten, och faktum är att spekulationerna om att han skulle kunna förlora delvis har kommit av sig. Republikanerna har visserligen en stark ställning i delstaten, men den har på senare år svängt åt båda hållen. När Trump förlorade presidentvalet 2020 mot Joe Biden var utgången i just Georgia en av Bidens största framgångar, och en av de delstater där Trump försökte ändra valresultatet i efterhand. Nu leder Ossoff relativt stort i de flesta opinonsundersökningar.
I New Hampshire har demokraterna vunnit i alla presidentval sedan 2004. Samtidigt har republikanerna ofta innehaft guvernörsposten och innehaft en av delstatens två senatorer. Nu lämnar demokraten Jeanne Shaheen sin plats och kampen står mellan demokraten Chris Pappas och republikanen John Sununu, med Edmond Laplante från det ultrakonservativa Constitution Party som en tredje kandidat. De flesta opinionsmätningar ger segern till Pappas, men i några är det jämnt, och kampanjen har intensifierats från båda partier. Nyligen var både Kamala Harris och Gavin Newsom (som många tror blir presidentkandidat 2028) i delstaten för att stötta Pappas.
Fyra mandat som avgör
Demokraterna behöver med andra ord försvara sina egna utsatta mandat och samtidigt vinna flera republikanska platser.
Kansas, Iowa, Maine, Ohio och Texas är centrala för den republikanska försvarslinjen, medan Georgia och New Hampshire är detsamma för demokraterna.
Om Demokraterna lyckas får de möjlighet att blockera nomineringar, ta kontroll över utskotten och granska administrationen. Majoriteten i senaten bestämmer vilka lagförslag som tas upp, leder utskotten och har ett avgörande inflytande över godkännandet av federala domare och många av presidentens nomineringar.
Den avgörande frågan är om missnöjet med Trumpadministrationen får samma genomslag i senatsvalen som i den nationella opinionen.
Och ytterst handlar det om hur mycket makt Trump kommer att ha kvar under resten av sin mandatperiod.
Jesper Bengtsson
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
