Dags att börja se data och elkapacitet som råvara.
På den enorma industriparken Torslanda strax norr om Timrå hade kommunen länge förberett för en etablering av en batterifabrik från en kinesisk batterifabrik. Efter granskning från Inspektionen för strategiska produkter stoppades satsningen och det var under en tid oklart vad som skulle ske på industriparken.
I somras presenterades att Google köper hela industriparken, med syfte att bygga ett enormt datacenter på platsen.
Småpotatis
Jämfört med en avancerad tillverkningsindustri som beräknades ge 1900 arbetstillfällen blev 500 potentiella tjänster från ett datacenter en besvikelse, men bättre än ett enormt kalhygge. Det har senare framkommit att datacentret vid full expansion kommer att sluka enorma mängder el, upp till 1,8–2 gigawatt. Det är marginellt mindre än vad de två reaktorerna på Ringhals kärnkraftverk producerar.
Ett företag, som i bästa fall ger 500 fler anställda, ska alltså få göra enorma anspråk på en samhällskritisk och mycket begränsad resurs. Elpriserna för hushållen riskerar att drivas upp och andra företagsetableringar hotas om all effekt i elnätet går till Googles datacenter. Allt detta för en affär som bara är värd drygt två miljarder kronor. Det är visserligen mycket pengar för en enskild kommun, men i offentliga sammanhang är det småpotatis.
Drabbas av resursförbannelsen
Samtidigt ökar AI-teknikens betydelse för ekonomin och inget pekar på att användningen kommer minska. När framtidens teknik består av AI borde Sverige som högteknologiskt land med en utvecklad ekonomi satsa och vara med på tåget. Det finns dock risker.
Data och beräkningskapacitet är en direkt förutsättning för att träna nya AI-modeller. Det har gjort att data – här i betydelsen av all möjlig information i digital form – har börjat ses som en tillgång, det har till och med börjat kallas för den nya oljan. Det som gör Sverige intressant för datacenter är internationellt sett billig el och ett svalare klimat, då träning av AI-modellerna är extremt energikrävande och dessutom alstrar mycket värme.
Om AI-bolagen tillåts härja fritt finns risken att Sverige drabbas av resursförbannelsen.
Enorma intäkter
Många är de länder som fått se stora råvaruresurser bli exploaterade av företag utan att det kommit landets befolkning till del. Ett undantag är förstås vår granne i väster, som med långsiktigt tänkande och en övertygelse om att vinsterna från oljefyndigheterna ska komma både dagens och framtidens norrmän till del, varje år avsätter vinster från oljeindustrin till den så kallade Oljefonden.
Om AI blir nästa industriella revolution kommer det innebära enorma intäkter till de bolag som utvecklar modellerna. Med offentligt delägarskap i datacentren, tillsammans med en särskild vinstskatt, skulle Sverige på allvar kunna ta del av tillväxten från AI-tekniken.
Det är dags att vi startar datafonden.
Vilgot Österlund
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
