Socialförsäkring Allt fler obetalda återkrav till Försäkringskassan lämnas till Kronofogden för indrivning. Samtidigt har Försäkringskassan förkortat avbetalningstiden betydligt. Personer som redan har en ansträngd ekonomi riskerar att drabbas hårt. Det visar en ny rapport från Inspektionen för socialförsäkringar.
Sedan 2022 kan myndigheter lämna obetalda återkrav direkt till Kronofogdemyndigheten. Man behöver inte längre först ansöka om betalningsföreläggande eller gå via domstol. Dessutom har Försäkringskassan kortat avbetalningsplanerna och skulden måste nu betalas av inom ett år. Tidigare var det vanligt med en avbetalningsplan på över två år. Dagens Arena har tidigare rapporterat om att det kan handla om belopp på flera hundratusen upp till en miljon kronor.
Nu visar en undersökning av Inspektionen för socialförsäkringen, ISF, att andelen återkrav som betalas tillbaka under de två första åren ökat med 12 procent sendan förändringarna infördes. Från i genomsnitt 72 till 84 procent. Det motsvarar drygt 230 miljoner kronor mer i återbetalningar, konstaterar ISF. Samtidigt har andelen återkrav som lämnas till Kronofogden ökat från 2 till 17 procent.
Stora återkrav
Enligt ISF kan Försäkringskassans förkortade avbetalningsperiod innebära att vissa personer behöver betala mer varje månad. Något som påverkar personer med stora återkrav särskilt mycket. För belopp på över 40 000 kronor har andelen avbetalningsplaner som löper längre än två år minskat från nästan hälften till omkring 2 procent, framhåller ISF. Ungefär vart tredje återkrav i den gruppen lämnas nu till Kronofogden.
– Även personer som redan har skulder påverkas mycket. Drygt en fjärdedel av dem som får återkrav har sedan tidigare ett obetalt återkrav eller en skuld hos Kronofogdemyndigheten. I den gruppen har andelen nya återkrav som lämnas till Kronofogdemyndigheten ökat från 7 till 49 procent, säger Albin Palmqvist, projektledare för rapporten, i ett pressmeddelande.
Viktigt förebygga
Omkring en tredjedel av personerna som får återkrav har låg ekonomisk standard, konstaterar ISF. Därför, menar man, är det viktigt att förebygga att återkrav uppstår. De kan upptå på grund av komplicerade regler, omedvetna misstag eller brister i myndighetens handläggning. Det handlar inte alltid om att en person medvetet lämnat felaktiga uppgifter, konstaterar ISF.
– När konsekvenserna av ett återkrav blir mer kännbara är det särskilt viktigt att förhindra att återkrav uppstår från början. En effektivare indrivning behöver därför kombineras med åtgärder som minskar risken för felaktiga utbetalningar och återkrav, säger Albin Palmqvist.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
