Aktionen vid Bromma flygplats 17 september 2023. Bild: Göran Boardy

klimat Merparten av de klimataktivister från nätverket Scientist Rebellion som åtalades för en aktion mot privatflygplan frias av tingsrätten. Demonstrationsfriheten bidrar till att mildra handlingen, enligt domstolen.

Det var den 17 september 2023 som 17 aktivister från nätverket Scientist Rebellion ställde sig vid ingången till terminalen för privatflyg på Bromma flygplats. Aktionen filmades av aktivisterna och filmen är en stor del av bevismaterialet som åklagaren använt i åtalet.

Filmen visar hur två av aktivisterna sprutar färg på terminalen, och de två har också erkänt gärningen. Men åklagaren menade att samtliga kollektivt var skyldiga till skadegörelsen och åtalade för det. Argumentation går ut på att övriga deltagare i aktionen bland annat skulle ha hållit väskor åt de som sprejade färgen eller ha filmat och spridit information om aktionen.

Lättnad och glädje

Tingsrätten friar dock samtliga aktivister från brottet skadegörelse, utom de två som själva kastat färgen. Domstolen konstaterar att det finns möjlighet att döma fler för brott än de som har utfört en viss handling. Men i det här fallet menar domstolen att övriga aktivisters handlingar och uttalanden, samtidigt och efter att färg kastades, får anses vägas upp av demonstrationsfriheten och det övergripande syftet med protesten.

– Jag är framför allt lättad för egen del, men också för demonstrationsrätten. Jag är fortsatt glad och stolt att jag deltog i den här protestaktionen. Om det är något jag ångrar är det att jag inte engagerar mig mer, säger Jeanette Eggers, skogsforskare vid SLU och en av de friade aktivisterna.

Pia Björstrand, som försvarat en av de åtalade aktivisterna, Isabelle Letellier, är också nöjd med domen. Hon anser att domen är korrekt, och att demonstranter inte ska hållas ansvariga för vad andra demonstranter gör vid samma tillfälle.

– Det är med lättnad och glädje jag ser att Solna tingsrätt upprätthåller vår starka svenska demonstrationsfrihet och de internationella konventioner som Sverige har anslutit sig till, som FN:s konvention för mänskliga rättigheter, Europakonventionen för mänskliga rättigheter och Århuskonventionen. Demonstranter måste få protestera fredligt utan att vara rädda för följderna.

Vilkorlig dom och skadestånd

De två aktivister som kastat färgen döms till villkorlig dom tillsammans med 50 dagsböter vardera. Att det inte blir fängelse beror till stor del på att handläggningen av domen tagit så lång tid. Något som anses vara skäl för att mildra påföljden. De ska också tillsammans ersätta Grafair för kostnader för rengöring av färgen motsvarande 76 500 kronor. Aktivisterna har hävdat att det handlade om vattenlöslig färg som inte krävt rengöring med kemikalier. Men domstolen anser att aktivisterna inte kunnat bevisa att färgen kunnat tvättas bort enklare.

Åklagaren Ellen Hansson hade yrkat på fängelse för en av de två aktivister som döms för skadegörelse, Björn Paxling, eftersom han tidigare dömts till fängelse.

– Vad gäller de som har dömts konstaterar jag att tingsrätten i väsentliga delar gjort samma bedömningar som jag har gjort. Att gärningen omfattas av straffbestämmelsen om skadegörelse, och att grundläggande fri- och rättigheter inte står i strid med detta. Och att man inte kan gå fri på grund av nöd, säger Ellen Hansson.

Hon har ännu inte tagit ställning till om hon ska överklaga domen i någon del.

Björn Paxling, en av de två aktivister som döms för skadegörelse, säger att det viktigaste är att 15 personer frikänns. Men han påminner om att Isabelle Letellier redan straffats genom att nekas medborgarskap under tiden som utredningen pågick. Något som Dagens Arena berättat om tidigare. Sin egen dom kommenterar han så här:

– Jag hade väl räknat med att bli dömd, även om jag hade jublat mer om jag blivit frikänd. För klimatkampen tror jag det hade varit bättre att dömas till fängelse, det verkar få bättre genomslagskraft. Men som förälder är jag jätteglad att få fira med familjen. Jag ska göra det ikväll.

“Avfärdar inte helt nödvärn”

I mål mot klimataktivister i Sverige har det blivit regel att hänvisa till nödvärn. Det innebär att aktivisterna ser på klimatkrisen som ett nödläge, vilket de menar gör det motiverat att handla – även genom aktioner som kan innebära civil olydnad. Domstolarna menar i regel att det är för långsökt att hävda samband mellan enstaka aktioner och målet att stoppa miljöskadlig verksamhet, som till exempel koldioxidutsläpp.

I det aktuella målet har försvaret hänvisat till just privatflygs koldioxidutsläpp och har satt det i relation till hur många människor som dör i förtid vid en viss mängd koldioxidutsläpp. Det är så konkret man kan bli i att hävda rätt till nödvärn vid klimataktioner, menar Jeanette Eggers.

Björn Paxling anser att domstolen i det här målet resonerar intressant kring nödvärn, och inte helt avfärdar aktivisternas hänvisning till detta.

– Det öppnar för att det vore intressant att se hur hovrätten resonerar. Jag skulle vilja spetsa till resonemanget lite mer, men jag fattar inte beslut om överklagande innan jag har firat.

Vid ett eventuellt överklagande skulle han också vilja få skadeståndet prövat, då han menar att färgen hade kunnat tvättas bort utan så höga kostnader.

Jeanette Eggers hoppas att den friande domen mot 15 aktivister kan väcka eftertanke hos polisen, som hon menar agerat alltför hårdfört mot aktivisterna.

– Hur vi blivit behandlade av polisen med kroppsvisitationer, beslagtagande av telefoner och misstanke för flygplatssabotage känns ju ännu mer absurt nu i efterhand när man ser till domen. Hoppas det kan väcka eftertanke hos polisen.

Elsa Persson