Energikris Konflikten kring Hormuzsundet fortgår och det kan snart bli nödvändigt att ransonera bensin och diesel, tror råvaruanalytikern. De höjda oljepriserna drabbar fattiga länder värst.
Den tillfälliga vapenvilan mellan Iran och USA har inte löst konflikten kring Hormuzsundet. Senast meddelade Iran på fredagen att man öppnar sundet, men dagen efter stängdes det igen, med hänvisning till att USA blockerar landets fartyg.
Dieselpriset sänktes visserligen på måndagen, men det väntas snart gå upp igen.
Enligt råvaruanalytikern Christian Kopfer vid investmentbanken Arctic Securities är oljeproduktionen nu nere på ett underskott motsvarande 12-13 miljoner fat om dagen jämfört med normalläge. Än så länge löser de flesta aktörer det hela med att ta av sina oljelager, vilket gör att en konkret brist inte riktigt visar sig än.
Inställda flyg
Flygbranschen har dock redan reagerat på höjda oljepriser genom att ställa in flighter.
– Det beror på att jetbränslet är väldigt exponerat mot moderna raffinaderier i Mellanöstern, säger Christian Kopfer.
Samma fenomen märks i plast- och kemiindustrin, säger han. Där har de höjda oljepriserna i sig lett till att man dragit ned på produktionen. Det här är de första två faserna av ransonering, menar Christian Kopfer:
– I nästa fas blir det brist på diesel, och den kommer kanske redan i maj. Det beror på att diesel också är mer exponerat mot Mellanöstern och råolja. Diesel finns inget substitut för; lastbilar, fartyg och jordbrukssektorn är väldigt beroende av diesel. Det kommer leda till ransonering av diesel, och då kommer man prioritera samhällsviktiga delar, som jordbruk och vissa transporter.
Bensin kan ransoneras
Den sista fasen väntas inträffa i juni, och kommer påverka bensin, som främst konsumeras av privatbilister. Men kan vi vara säkra på att politikerna kommer att fatta de här svåra besluten om ransonering? Ja, menar Christian Kopfer.
– Politiskt måste man gripa in, det kommer vara nödvändigt.
Parallellt med att vi går mot ransonering, kommer priset på bensin vid pump kunna nå så högt som 30 kronor litern.
– Kanske kommer frågan delvis lösas genom en ”frivillig” konsumtionsminskning, genom att priserna går upp så mycket. Delvis kommer den vara påtvingad av staten.
Fast i oljeberoende
När det gäller konsumenternas smärtgräns för bensinpris, säger Christian Kopfer att det inte går att slå fast, då konsumenter har olika ekonomiska förutsättningar.
– Tittar men historiskt är det väldigt låg efterfråge-elasticitet just vad gäller olja, eftersom man inte konsumerar för nöjes skull. Men vad gäller nöjesresor med flyg, har vi redan skett en minskning till viss del. Innan kriget förväntades efterfrågan på olja öka under året, men nu förväntas den minska.
Även Per Högselius, professor i teknikhistoria vid KTH, slår fast att efterfrågan på olja kvarstår länge även vid prishöjningar:
– Det belyser hur fast vi är i oljeberoendet, säger han.
Även gasbrist
Per Högselius betonar att det inte råder någon fysisk brist på olja, det är istället enbart en transportkris. Det handlar inte heller bara om olja som har svårt att nå konsumenter. Kriget i Mellanöstern begränsar också tillgången på naturgas som används för elproduktion i stora delar av Europa.
– Mycket av gasinfrastrukturen är förstörd i Gulf-staterna, och när gaspriserna går upp går även elpriserna upp. Mycket gas kommer från Gulf-området: man säger att det handlar om 20 procent av produktionen både vad gäller gas och olja globalt sett. När gaspriserna i Europa går upp driver det upp elpriser även i Sverige, vilket vi såg i början av Ukraina-kriget, säger Per Högselius.
Vad kan vi vänta oss närmast från politiken?
– Det är en svår situation eftersom det också är valår i Sverige, så det är känsligt att göra något nu som riskerar att alienera vissa väljargrupper. Det finns en konflikt mellan klimatmålen och att kunna sänka kostnaderna för konsumenter.
Globalt sett förstärker krisen de redan stora orättvisorna.
– Det här får kraftiga effekter i fattiga länder, där man inte har råd att använda den olja man behöver använda.
Kan öka stöd för omställning
Per Högselius ser positivt på EU:s åtgärder för att ställa om i grön riktning. Samtidigt ser han nu en risk för att nästa steg i utsläppshandelssystemet kan hotas av höjda energipriser:
– Vi har haft ett framgångsrikt utsläppshandelssystem fram till nu, vilket främst har handlar om att stänga ned kolkraftverk. Men nu ska det utvidgas till att inkludera transport och uppvärmning, och det är politiskt och socialt väldigt känsligt. Att få bort olje- och gasuppvärmning av hus griper in i privatpersoners liv mycket mer.
I bästa fall kan den nuvarande oljekrisen skapa större stöd för en grön omställning i samhället, säger Per Högselius:
– Förhoppningsvis kan man få med sig grupper som tidigare varit skeptiska mot en omställning. I slutänden handlar det också om solidaritet: mellan länder och mellan olika grupper i samhället, för att lyckas ställa om.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
