Välfärden Vård- och omsorgspersonal ska undantas från det nya lönekravet för arbetskraftsinvandrare. Dagens Arena har pratat med Kommunal, Vårdförbundet och Läkarförbundet som inte är överens om det här är bra eller dåligt.
Från den 1 juli 2026 kommer lönekravet för arbetskraftsinvandrare höjas i Sverige. Det nya kravet innebär att arbetskraftsinvandrare behöver tjäna minst 90 procent av en svensk medianlön, det vill säga 33 000 kronor i månaden. Efter skarp kritik från såväl näringslivet som människor som jobbar i vården, meddelade regeringen den 6 mars att yrken inom vård om omsorg kommer att undantas.
–Detta kommer beröra många undersjuksköterskor som blir glada och lättade, sade vice statsminister Ebba Buch vid regeringens pressträff.
Kommunal inte nöjda
Men några hurrarop från fackförbundet Kommunal, som organiserar bland annat undersköterskor, har det inte blivit.
– Vi tycker inte att det här undantaget är bra. Redan idag har vården och omsorgen svårt att konkurrera med industrin runt om i landet. Industriarbetarna har kortare arbetsdagar och högre löner, säger Johan Ingelskog, avtalssekreterare på Kommunal till Dagens Arena.
I veckan släppte Socialstyrelsen en rapport som visar att det behövs 50 000 nya medarbetare inom äldreomsorgen fram till 2030. Johan Ingelskog menar att det inte kan komma som en nyhet för någon att vi har en åldrande befolkning. Däremot ser han inte sänkta krav som en lösning på problemet.
– Lösningen kan inte vara att vi ska konkurrera med löner från Thailand eller Filippinerna.
Enligt regeringen så kommer det vara de kollektivavtalade lägstalönerna som istället kommer utgöra golvet. Men Johan Ingelskog menar att det inte är bra nog eftersom Kommunals avtal inte är anpassade för arbetskraftsinvandring.
Vårdförbundet kluvna
Vårdförbundet instämmer i kritiken mot de sänkta kraven, men till skillnad från Kommunal välkomnar man fler kollegor från andra länder.
– Vi är kluvna i den här frågan. Å ena sidan är vi för få som arbetar i det här landet, å andra sidan hjälper det inte den här branschen att vi sänker kraven, säger Mathias Åström, förhandlingschef för Vårdförbundet till Dagens Arena.
Han instämmer i att det är villkoren som gör att få vill ta jobben som finns. Och han menar att det sänkta lönekravet dumpar hela sektorn.
– Det är dåliga villkor och låga löner som orsakar problemet. Varför ska lönekraven vara högre för en elektriker än för en undersköterska?
Några som välkomnar förslaget är Sveriges läkarförbund. I en skriftlig kommentar till Dagens Arena skriver ordförande Hanna Kataoka,
– Vi tycker att det är bra att regeringen tagit till sig våra synpunkter och att vården undantas från lönekravet. Det är inte ovanligt att en läkare som är utbildad utanför EU jobbar som läkarassistent eller vårdbiträde under tiden som han/hon väntar på att få sin svenska läkarlegitimation.
Sedan 2023 ligger lönegolvet på 80 procent av medianlönen för arbetskraftsinvandrare, vilket motsvarar 29 500 kronor. Tidigare var nivån omkring 13 000 kronor i månaden.
Jakob Amnér
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
