Pekpinnarna, detaljstyrningen och omläggningarna i biståndet är en skandal
Tidöregeringen har inte lagt ned allt bistånd, som Donald Trump gjorde under sina första veckor som president. Men mycket tyder ändå på att Tidöregeringen och Benjamin Dousa har ungefär samma förhållningssätt.
För det första handlar det om nivån på biståndet. Sedan 2022 har det skett en dramatisk minskning av biståndsbudgeten, och massor av utvecklingsprojekt i främst afrikanska länder har fått lägga ned för att pengar flyttats till Ukrainastödet.
För det andra ska biståndet under Tidöregeringen i högre grad gynna svenska företag. Tidigare var huvudfrågan alltid utvecklingen i det land man ville stödja, inte huruvida svenska företag också fick tillgång till nya marknader. En hållning som inte ligger långt ifrån Trumps America First-linje.
100 miljoner till Somalias premiärminister
För det tredje, och det är det överlägset allvarligaste, styrs biståndet allt tydligare med direkt politiska direktiv. När Sida ville skicka ett stöd till UNRWA, den organisation som enligt alla källor mest effektivt kunde distribuera stöd till civila i Gaza. Enligt flera olika uppgifter försökte biståndsministerns statssekreterare Diana Janse stoppa stödet, och några dagar efter att hon diskuterat frågan med Sida-chefen blev det också så.
Ett annat, färskare exempel är de 100 miljoner av biståndspengarna som gavs till Somalia mot att landet skulle ta emot utvisade flyktingar från Sverige. Om utvisningarna skulle bli av, ville den somaliska sidan ha betalt. Svenska biståndspengar, kunde göra vad de ville med. De skulle betalas direkt till den somaliske premiärministerns kansli.
När Anna Saleem Högberg, Sidas chef på plats i Somalia, protesterade och korrekt hävdade att det var olagligt att handskas med biståndspengar på ett sätt gjorde det omöjligt att följa upp hur de använda och som mer liknade korruption, blev hon pressad av den svenske ambassadören och senare även utvisad ur Somalia. Flera på Sida har vittnat att de kände sig pressade att genomföra utbetalningen till den somaliske premiärministern, som för övrigt tycks vara både islamist och antisemit.
Inte en krona till Palmecentret
Ytterligare ett exempel är hanteringen av biståndsorganisationen Olof Palmes internationella center. Förra sommaren, samma dag som Sida skulle ge besked om fortsättningen av det bistånd som går via svenska civilsamhällesorganisationer, meddelades det att Palmecentret inte skulle få en krona.
Offentligt sades det att det var Sidachefen, som igår torsdag meddelade sin avgång, som tolkat om reglerna och att Palmecentret var allt för nära knutet till ett politiskt parti, Socialdemokraterna. Men Palmecentret har 26 medlemsorganisationer och arbetar med demokratiutveckling och mänskliga rättigheter i utvecklingsländer, och när beskedet kom hade de redan hunnit få grönt ljus i alla formella granskningar.
Till saken hör att biståndsminister Benjamin Dousa flera gånger i sociala medier och liknande uttryckt att just Palmecentret borde stoppas.
Slutsatsen att reglerna ”omtolkats” av politiska skäl är inte långt borta.
Nu visar det sig att man riktat ännu ett hårt slag mot centret, och mot de biståndsprojekt det arbetat med i olika delar av världen. Efter beslutet att diskvalificera centret från civilsamhällesstödet fick det nämligen en övergångsplan, för att skydda de omkring 100 samarbetsorganisationerna från att behöva lägga ned sitt demokratiarbete över en natt. Planen gick ut på att fasa ut projekten stegvis till och med 2027.
Men nu har det kommit nya besked. Allt ska vara nedstängt och avslutat inom fem månader.
Mer styrt än någonsin
Tidigare har tre års utfasning varit norm inom civilsamhällesstrategin, eftersom små, sköra och utsatta civilsamhällespartners ofta har begränsade möjligheter att snabbt kunna ersätta långsiktig finansiering. I avtalet med Palmecentret kortades dock detta till drygt två år. Nu överger Sida plötsligt helt sina principer och sin praxis för ansvarsfull utfasning.
Regeringen motiverar beslutet att avsluta Palmecentrets projekt snabbare med att man behöver pengarna till annat, bland annat stöd till Ukraina. Men regeringen gör inga nedskärningar i pengarna till Civilsamhällesstrategin.
Det handlar med andra ord om att specifikt motarbeta just Palmecentret.
Det går inte att komma ifrån bilden av att biståndet är mer politiskt styrt än någonsin och att det är helt andra prioriteringar än utveckling och demokrati som påverkar vilka riktlinjer som går ut från utrikesdepartementet.
Jesper Bengtsson
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
