Debatt Rekryteringen av studenter är central för svenska modellens överlevnad.
För att svenska modellen ska överleva måste facken få tillträde till landets högskolor och universitet. Den svenska modellen bygger på stark facklig organisering och kollektivavtal som förhandlas mellan facken och arbetsgivarna. Det har gett Sverige stora fördelar genom att skapa stabila arbetsmarknader, goda villkor för anställda och en flexibel anpassning till förändringar. Att villkor har kunnat anpassas efter bransch och att en hög social tillit upprätthålls har även skapat internationellt konkurrenskraftiga företag.
Men nu ställs den modellen inför nya krav. EU:s minimilönedirektiv förväntar sig att medlemsländer som Sverige kan visa att minst 80 procent av arbetstagarna omfattas av kollektivavtal.
Tidig rekrytering avgörande
EU-kommissionen sätter tryck på Sverige att bevisa att vår modell fungerar i praktiken. Om vi inte ska ha en lagstadgad minimilön måste vi bevisa att modellen funkar och att sådana villkor bättre bestäms mellan parterna via kollektivavtalen. Det kräver hög facklig anslutning i Sverige.
I dag utgör akademiker med högskoleutbildning en stor och växande del av de anställda på svensk arbetsmarknad. Alltifrån läkare och lärare till jurister och socialsekreterare. För att denna grupp ska kunna ha en hög facklig organisationsgrad är rekrytering tidigt i yrkeslivet viktigt. Och då är rekrytering redan under studietiden helt avgörande. Enligt en omfattande studie från Arena Idé är benägenheten att bli medlem i ett fackförbund något som når en platå i tidig 30-årsålder. Är man inte medlem vid det laget är sannolikheten att man kommer bli medlem senare låg. Genomsnittsåldern för examen är 28 år i Sverige, enligt Ekonomifakta. Men snittåldern för nya programstudenter höstterminen 2025 kunde vara så hög som 30 år vid vissa lärosäten.
För att stärka gruppen studenter och i förlängningen akademiker är med andra ord rekrytering av studenter helt central. Om akademikerfacken ska kunna vara fortsatt starka och skapa goda förutsättningar för sina medlemmar och för Sverige som kunskapsnation måste studenterna inse nyttan av fackligt medlemskap. Då kan de stärka studenter inför sitt framtida yrkesliv och göra dem medvetna om hur deras framtida arbetsmarknad ser ut. Den kunskap som facken sitter på vad gäller utbildning, yrkes- och arbetslivet är svår att hitta på andra ställen.
Hinder ute på lärosätena
Samtidigt är förutsättningarna för rekryteringen på universitet och högskolor i dag allt annat än enkel. Tvärtom förekommer i dag hinder för en del organisationer att få tillgång till lärosätenas lokaler. Enligt regleringen i dag i högskoleförordningen har studentföreningar vid ett lärosäte rätt att använda undervisningslokaler för sina sammankomster.
Det sätter dessvärre en del begränsningar. Dels ser studentverksamheten olika ut i olika fackförbund, och för mindre utbildningar eller mindre lärosäten kan det vara i praktiken omöjligt att ha lokala studentföreningar överallt. Men det begränsar också då lagen endast omfattar lokaler för möten. För att studenter i sin tur ska kunna ta sig dit behövs onekligen medlemmar, och då måste det vara möjligt att ha verksamhet även på öppna ytor.
Flera förbund vittnar om att det är svårt eller nästan omöjligt på vissa håll att få tillträde. Och problemet är heller inget nytt, det har lyfts av bland annat Akademikerförbundet SSR för över 10 år sen. Redan då lyftes det att det blivit allt svårare.
För vår del är det tydligt. Fackförbund måste tillåtas att verka på universitet och högskolor. Tillgång till gemensamma ytor för informationsspridning och rekrytering av medlemmar behövs för att kunna ha starka fackförbund. Det gynnar våra medlemmar såväl som svensk arbetsmarknad i stort.
Colin Andersson, ordförande, Saco studentråd
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
