Öppna återvändsgränden mellan yrkeshögskola och högskola

Utbildning Återvändsgränden mellan yrkeshögskola och högskola måste öppnas upp. Förslagen finns och det är dags för politiken att göra verkstad. Det skriver Kristina Persdotter.

Sverige har ett utbildningssystem som är världskänt för att inte skapa återvändsgränder – där senare utbildning bygger vidare på tidigare utbildning. Detta är ett av de signum som tjänat Sverige väl och försvarats av många. När Alliansregeringen, med utbildningsminister Jan Björklund i spetsen, slopade högskolebehörigheten från gymnasieskolans yrkesprogram rasade fack och arbetsgivare tillsammans med utbildningskunniga – och för ett par år sedan återinfördes behörigheten. 

Återvändsgränd

Den återvändsgränd som finns mellan yrkeshögskolan och högskolan består i svårigheten att tillgodoräkna sig utbildningen från yrkeshögskolan när det är dags för en högskoleutbildning inom samma utbildningsområde. Den här svårigheten uppstår eftersom studenten måste genomgå en mycket omfattande valideringsprocess eller tvingas fullfölja hela högskoleutbildningen, trots att hen redan har klarat av stora delar av utbildningsinnehållet på yrkeshögskolan. Det som saknas idag är att en möjlighet till tillgodoräknande utbildningar emellan. 

Det här problemet har under en längre tid adresserats av flera utbildningsaktörer. Det gäller bland annat för Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) och Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH), som i en gemensam rapport lyfter fram det här problemet och föreslår att universiteten och högskolorna förtydligar vad som krävs för att utbildningen från yrkeshögskolan ska kunna tillgodoräknas i högskoleutbildningen.

Ökad rörlighet önskvärd

Den statliga utredningen om framtidens yrkeshögskola (SOU 2023:31) framhöll att en ökad rörlighet från yrkeshögskolan till högskolan är önskvärd och att staten och lärosätena har en viktig uppgift i att underlätta rörligheten mellan de två utbildningsformerna. Utredningen lyfte fram att en ökad rörlighet är samhällsekonomiskt lönsam och viktig för den enskildes omställning till arbete – och att det livslånga lärandet förutsätter möjligheten att tillgodogöra sig tidigare utbildning och röra sig mellan utbildningsformerna. 

Ett tredje exempel är S-MP-regeringens samverkansprogram för kompetensförsörjning och livslångt lärande. Det här arbetet har därefter tagits vidare av Högskolan Väst som sedan 2021 driver ett Vinnovafinansierat projekt om sömlösa övergångar mellan yrkeshögskola och högskola. Inom ramen för detta arbete har under 2025 flera reformförslag presenterats som kan öppna upp återvändsgränden. 

Det här projektet bygger vidare på Valideringsdelegationens arbete. I linje med delegationens förslag har den nuvarande regeringen ändrat styrningen av högskolan vad gäller tillgodoräknandet av tidigare kunskaper och färdigheter. En central del i detta utgörs av begreppet “väsentlig skillnad”. Numera krävs det att det finns en sådan väsentlig skillnad i lärandemål för att det ska föreligga ett hinder för tillgodoräknande.

Krävs batteri av reformer 

Detta är ett steg i rätt riktning, men det krävs ett batteri av ytterligare reformer för att öppna upp återvändsgränden mellan yrkeshögskola och högskola. I linje med projektet om sömlösa övergångar så krävs följande:

Ta fram nationella riktlinjer för tillgodoräknande. Universitetskanslersämbetet (UKÄ) och MYH bör i samverkan med lärosätena ta fram nationella riktlinjer för tillgodoräknande för att säkerställa att bedömningar görs på ett enhetligt och rättssäkert sätt vid olika lärosäten samt konkretisera hur ett generöst tillgodoräknande kan ske där endast väsentliga skillnader i lärandemål hindrar tillgodoräknandet. 

Harmonisera digitala stödsystem. Yrkeshögskolans dokumentation bör harmoniseras med högskolornas system för att underlätta bedömningar av tidigare meriter. 

Öka krav på studiedokumentation inom yrkeshögskolan. MYH bör ställa krav på att utbildningsanordnare ska tillhandahålla och dokumentera kursplaner och lärandemål för utbildningarna.


Ändra lärosätenas incitament. Regeringen bör införa en finansieringsmodell för lärosätena som liknar det så kallade YH-flex, där institutioner får ersättning per genomförd validerings- och tillgodoräknandeprocess. Staten bör dessutom tilldela lärosätena ett engångsanslag för att utveckla rutiner och digitala system för validering och tillgodoräknande. 

Utveckla kurser för att fylla eventuella kunskapsluckor. Lärosätena bör också ges i uppdrag att utveckla kurser som gör det möjligt att för studenter att fylla eventuella kunskapsluckor, som blir synliga efter en validerings- eller tillgodoräknandeprocess, på ett smidigt sätt. 

Samhällsekonomiskt smart

Att öppna upp återvändsgränden mellan yrkeshögskola och högskola är samhällsekonomiskt smart samtidigt som det skulle gynna den sociala rörligheten. En reform i den här riktningen skulle även bidra till att åtgärda den fundamentala paradoxen på svensk arbetsmarknad: den mycket ogynnsamma kombinationen av hög arbetslöshet och arbetsgivarnas svårigheter att hitta rätt kompetens.

Återvändsgränden mellan yrkeshögskola och högskola måste öppnas upp. Förslagen finns – det är dags för politiken att göra verkstad.

Kristina Persdotter, Konsult inom utredning, analys och strategisk rådgivning på Persdotter Policy, före detta statssekreterare (S)

Författare till den nyligen offentliggjorda rapporten “Underfinansierad och underreformerad – 20 reformer för högre kvalitet och bättre dimensionering av svensk högskoleutbildning”, utgiven av Facken inom industrins produktivitetskommission.