Krönika Mikrobloggare med miljontals visningar i sociala medier ger stolthet och uppmärksamhet åt arbetaryrken det råder brist på. Men vad hjälper det när friskolor, eller rättare uttryckt privatskolor, kan fortsätta tömma huvudstaden på yrkesarbetare.
Det är upplyftande att i ett reportage i P1 Morgon höra om hur unga, kunniga yrkesarbetare, som plattsättaren Sharin Rasheed, målaren Simon Dahl och lastbilschauffören Moa Asp, får miljontals visningar när de vloggar om sin arbetsvardag och gör opinionsjobbet arbetsgivarna misslyckats med.
Repteknikern Lollo Kvist, som reportern Simon Appelqvist intervjuar 100 meter upp, på toppen av Älvsborgsbron i Göteborg, har fått sitt jobb via just sociala medier.
De är alla samhällsviktiga arbetaryrken som, tillsammans med exempelvis undersköterskor, elektriker, VVS-montörer och byggnadsarbetare, finns på Arbetsförmedlingens bristlista.
Byggföretagen jublar över hur effektiva mikrobloggarnas vardagsberättelser är.
Krävs bra lön
Men sociala medier kan inte göra arbetsgivarnas, politikernas, teknokraternas, eller för den delen föräldrarnas, jobb. Höjd status och fler sökande kräver schyssta villkor, bra lön och inte minst en tillgänglig yrkesutbildning med hög kvalitet. Det ska inte vara för långt till skolan, som det numera är för de flesta som yrkesutbildar sig i huvudstadsområdet. Ofta dubbelt så långt som för dem som går rena högskoleförberedande program.
Föräldrar måste se fördomsfritt och positivt på att deras barn kan välja en yrkesutbildning, även om mamma och pappa själva är akademiker. Vilket ofta är fallet i Stockholm.
Lyckligtvis ger alla yrkesprogram numera automatiskt behörighet till högskolan. Efter katastrofen när ministern Jan Björklund (L) avskaffade den 2011 så återställdes den under S-MP-regeringens senaste mandatperiod. Ett beslut som både LO och Svenskt Näringsliv stod bakom.
Extra dramatisk var effekten av Björklunds gymnasiereform och långtgående privatisering av gymnasier för huvudstaden, visar en rapport från Nätverket för en likvärdig skola: Från att en tredjedel av eleverna gått ett yrkesprogram som gick att välja i den egna kommunen är andelen elever på yrkesprogrammen i Stockholms gymnasieregion nu 14 procent – och i de kommunala knappt 9 procent!
Vill stärka yrkesutbildningarna
Nuvarande S-MP-V-styret i Stockholm har sjösatt ett antal reformer för att stärka yrkesutbildningen igen, exempelvis körkort på vård- och omsorgs- samt fordon och transportprogrammet, satsning på yrkesvägledning och ökad samverkan med branscherna. Gott så men vägen tillbaks är lång.
De yrkesinriktade linjernas nedmontering och förfall har lett till att Stockholm kan bli en storstadsregion utan yrkesarbetare.
Riksdagsbeslutet om Regional planering och dimensionering av gymnasial utbildning från 2022 skulle ställa allt tillrätta. Men har istället dragit undan benen för framförallt yrkesutbildningen i Stockholm. Enligt regeringens hemsida ska den »underlätta ungas och vuxnas etablering på arbetsmarknaden och förbättra kompetensförsörjning för näringsliv och välfärd«. Från i år ska utbildningarna planeras efter arbetsmarknadsbehoven. Men styrningen gäller enbart de kommunala huvudmännen. För friskolorna är det frivilligt. De kan fortsätta med gymnasieprogram utan framtid, utbildningar som bara är nyttiga för deras egen vinst, bestämde högerpartierna när de röstade ner en viktig del av S-regeringens lagförslag.
Halkar efter
En rapport från Skolverket visar dessutom att elever på friskolors yrkesprogram halkar efter på arbetsmarknaden, jämfört med dem som gått yrkesprogram i kommunala skolor, i synnerhet för programmen industriteknik och el-energi. Att ge dem som misslyckats en gräddfil är inte särskilt smart.
Skolinspektionen kan visserligen stoppa etableringen av en helt ny skola – arbetsmarknadsbehovet ska avgöra. Det är en viktig ändring. Men för befintliga skolor är det affärer som vanligt.
LO har helt rätt i sin farhåga att reformen kommer att bli tandlös i regioner med många friskolor, som Stockholm. Det går ju inte att samordna utbildningarna mot behoven om de största aktörerna inte behöver vara med.
Att borgerliga politiker ser mer till enskilda företags vinster än till samhällsnyttan är inte så överraskande. Men att även arbetsgivarnas företrädare blundar för att privatskolor sätter vinst före arbetsmarknadens behov är oroande.
Fattas 20 00o elever
Den svenska tillväxten har halverats, enligt OECD, företag tvingas avstå både från investeringar och anställningar. I tidningen Näringslivet säger Johan Olsson, expert på kompetensförsörjning för Svenskt Näringsliv, att det fattas cirka 20 000 elever på yrkesprogrammen varje år och att platserna på samhälls- och ekonomiprogrammen måste minska snabbare. Samtidigt som han på ett seminarium häromveckan inte tog avstånd från friskolornas frivillighet.
Svenskt Näringslivs vd Jan-Olof Jacke pratar i DN (25 oktober) bara om snabbare tillstånd, långsiktig energipolitik, lägre arbetsgivaravgifter och att locka »internationella talanger«. När han istället borde beklaga att tiotusentals unga i Sverige saknar kunskaper de behöver.
Liv Beckström
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
