Partiledardebatt i SVT under valet 2018. Foto: Jonatan Svensson Glad.

Politik Igår var det partiledardebatt i Agenda. Dagens Arena har pratat med Nicklas Håkansson, docent och universitetslektor i medie- och kommunikationsvetenskap vid Göteborgs universitet, om vilken betydelse den här typen av debatter har för väljarna.

Ger partiledardebatterna någon vägledning för väljarna?

– Det är fortfarande många som tittar på slutdebatterna just i valrörelserna. Men debatterna som förekommer mellan valrörelserna når inte lika många. Debatterna gör inte att rösterna flyttas mellan partier i någon större utsträckning. Det är kanske inte heller tillfällen där man verkligen kan gå på djupet och förstå argumentationsleden och de ideologiska sammanhangen, säger Nicklas Håkansson, docent och universitetslektor i medie- och kommunikationsvetenskap vid Göteborgs universitet.

Han tillägger:

– Forskningen brukar säga att partiledardebatter är ett tillfälle att lära sig mer för de som har kunskaper och är intresserade av politik. För de som har mindre intresse och kunskap kan det i stället handla mer om känslomässiga sätt att framställa saker snarare än argumenten i sig. Internationell forskning visar att just den här typen av program, främst där två sidor jämförs och ställs mot varandra, kan ge människor en chans att åtminstone ta till sig vilka de övergripande skiljelinjerna är.

Nicklas Håkansson. Foto: Johan Wingborg.

Hur har partiledardebatterna i tv förändrats över tid?

– Idag har vi väldigt många fler mediekanaler som partiledarna framträder i. Sen är det vanligare, det är fler tillfällen då det är debatter och fler partiledare närvarar samtidigt. Om man tittar längre tillbaka är det en stor skillnad i synen på att regissera debatterna. För 25–30 år sedan var det här tillfällen för partiledarna att framträda på egna villkor, på ett annat sätt än nu. Nu är agendan mycket mer styrd. Det är alltid journalister som väljer teman, vad som ska tas upp och vilka frågor som ska ställas till partiledarna. Det liknar mer intervjusituationer än debatter, jämfört med tidigare.

Har partiledardebatterna i tv spelat ut sin roll?

– Jag tror att det är ganska svårt att tänka bort dem helt. De har en väldigt lång tradition och de har fortfarande, i alla fall i valrörelserna, ganska många tittare. Debatterna fungerar som en fokuspunkt som eldar på politiska diskussioner och kommentarer, ofta i politiskt orienterade medier och främst i sociala medier av olika slag. Jag tror att debatterna är betydelsefulla för de mer politiska aktörerna och för de som kommenterar politik och journalistik.

Nicklas Håkansson tillägger:

– Debatterna kommer i och för sig att förändras, formatet ändras hela tiden. Det görs nya upplägg med dueller och olika villkor som ofta handlar om att snabba på formatet, engagera och intressera väljarna. Det värsta som finns för medier är att någonting ska uppfattas som tråkigt. Att något blir väldigt snabbt och engagerande kan vara sånt som inte gynnar kunskap och lärande. Det kan till exempel tänkas gynna mer polarisering, mer sensationella uttryck och slagord. Det finns alltid en sådan inbyggd motsättning i de här programmen. Dessutom har de digitala medierna som plockar upp det här också en logik som till stor del gynnar dramatiska saker och polariserade uttryck.

Tuva Thell