Debatt Drygt 240 000 personer lever under hedersförtryck i Sverige. Det är dags att samhället agerar. Det skriver Maria Hagberg och Kurdo Baksi.
I dagarna börjar ännu en skoltermin. Tyvärr kommer flera stolar stå tomma återigen. De som saknas är flickor, och ibland även pojkar, som i unga år blir bortgifta mot sin vilja i utlandet.
Dessutom har flera mord som misstänks vara hedersrelaterade ägt rum i vårt land på sistone. Morden har skett i Eskilstuna, Värmdö och på andra platser. De mördade är vuxna män och kvinnor. Det är viktigt att motivet för dessa mord blir kartlagda.
Lågintensivt hedersförtryck
Samtidigt finns det ett lågintensivt hedersförtryck i Sverige som samhället inte agerar särskilt aktivt mot. Enligt uppskattningar lever just nu drygt 240 000 personer under någon form av hedersförtryck i vårt land. Unga kvinnor och män tillåts inte bestämma över sin kropp, sina kläder, sin karriär och sitt kärleksliv. Ändå har nu elevvården på skolorna varit underbemannad i flera år trots att de unga som hotas av sina familjer där kunde fått hjälp. Många söker hjälp via sin mentor eller elevvården. Skolkuratorer är ”socialtjänsten i skolan”.
Och det är inte längre bara vissa föräldrar som tvingar barn leva med hedersnormer. Enligt skandalösa uppgifter bidrar personal på vissa förskolor till att upprätthålla hedersnormer. Därför är det välkommet att regeringen i mars i år tillsatte en utredning om hur brett hedersförtrycket är på skolor och förskolor. Det är bra att regeringen har gett pengar till Linköpings universitet och Barnafrid för att utbilda förskolepersonal om hedersrelaterat våld och förtryck.
Efter att i decennier arbetat med, eller följt, socialt arbete med hedersrelaterat våld och förtryck, anser vi det nödvändigt att lyfta ytterligare ett perspektiv i frågorna. När det gäller våld som detta, som är baserat på djupgående värderingar, har det både i forskning och praktik skett en polarisering. Denna polarisering har fått allvarliga och negativa konsekvenser för dem som berörs av problematiken. Beslutsfattare med flera har spätt på en rasistisk och fördomsfull bild. Fokus har legat på ”vem och vad” istället för ”hur”? I Sverige finns väldigt få personer med professionell erfarenhet av, och kunskap om, denna typ av våld och förtryck. Det har lämnats till ideella organisationer att handha ett av de svåraste sociala problem vi har att handskas med – en högst farlig och rättsosäker hantering.
Tidiga insatser nödvändiga
Enligt Maria Hagberg, en av undertecknarna av denna artikel, är hedersförtryck det svåraste hon haft att hantera inom socialt arbete. I hennes bok ”Vid 20 börjar den ruttna” (Premiss förlag AB, 2009), berättade unga kvinnor, offer för hedersrelaterat våld, att tidiga insatser i familjerna hade varit nödvändiga för att förändra deras situation. Det är en grundbult för socialarbetare att tro på en förändring. Trots det har fokus varit på straff, inte att behandla familjer med hedersnormer. Flera böcker om hur man handlägger och behandlar ärenden av hedersrelaterad karaktär som socialtjänsten har givit ut de senaste åren, såsom ”Skadliga Sedvänjor” (Studentlitteratur AB 2022) och ”Hedersrelaterat våld och förtryck” (Gothia AB Kompetens 2023), riktar sig direkt till socialtjänstens personal och dess uppdragsgivare.
Men redan år 2000, då problematiken började uppmärksammas, var det fullt möjligt att använda gällande lagstiftning, det vill säga socialtjänstlagen och lagen om vård av unga (LVU) för att skydda och hjälpa de drabbade ungdomarna och deras familjer. Detta gäller än idag.
Under alla år före och efter mordet på den modiga Fadime Sahindal har socialtjänsten haft hand om de våldsutsatta och deras familjer. Kvalificerat utrednings- och behandlingsarbete har utförts. Värdefulla insatser, kommunala eller privata, har genomförts. Arbetet har till stora delar osynliggjorts i den offentliga debatten. Många familjer har under flera decennier fått stöd och hjälp men det saknas forskning om dessa positiva insatser. Men misslyckanden i enskilda hedersrelaterade fall uppmärksammas med stora rubriker i media.
Fokus har legat på att förändra i Brottsbalken, som sedan juni 2022 har en särskild brottsrubricering för hedersförtryck. Det innebär att det är straffbart att ägna sig åt hedersförtryck. Nu är det dags att synliggöra det sociala arbete som pågår sedan många år tillbaka. Alla barn och familjer i Sverige som har behov av socialtjänstens insatser har rätt till det.
Det är med hjälp av socialtjänstlagen vi kan uppnå en verklig förändring.
Maria Hagberg, fil.mag. i socialt arbete och handledare
Kurdo Baksi, författare och samhällsdebattör
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
