
Valfrihet hänger samman med ett brett utbud av skolor, skriver Marie Pilfalk i ett svar på artikeln om Almegas syn på vinster i välfärden.
Valfriheten för föräldrar och elever finns kvar även om de skolor där åtta av tio friskoleelever går försvinner, skriver Anna Olskog, förbundsordförande för Sveriges Lärare och Håkan Wiclander, ordförande för Idéburna skolors riksförbund. Det är sant, om man endast ser valfriheten som en juridisk formulering i skollagen.
Men verklig valfrihet hänger tätt samman med ett stort utbud av olika skolor och hur man än vänder och vrider på statistiken så har aktiebolagsdrivna friskolor spelat en avgörande roll för framväxten av olika skolalternativ. De har också bidragit till att skapa fler valmöjligheter för landets rektorer och lärare, och många undersökningar visar att majoriteten är nöjda med sina arbetsgivare.
Aktiebolag del av mångfalden
Också för små friskolor som vår egen, Broholmskolan i Lidköping, har det ofta visat sig vara mindre riskabelt och mer transparent gentemot föräldrar, elever och allmänhet att driva skola som aktiebolag. Därför gick Broholmskolan över från personalkooperativ till aktiebolag för några år sedan. De flesta små friskolor drivs i dag som aktiebolag. De är en viktig del av mångfalden i svensk skola.
Vidare skriver artikelförfattarna att byggnader, lärare och elever finns kvar, även om deras huvudmän förbjuds eller tvingas till avveckling. Här går en skarp skiljelinje i synen på vad valfrihet faktiskt innebär. Hundratusentals föräldrar, elever och lärare har aktivt valt att jobba på dessa skolor. En skolverksamhet är mer än en tegelbyggnad och dess lärare och elever är mer än brickor i ett stort utbildningspussel. Vi tror på människors förmåga att göra val som passar just dem.
Att andra länder har andra system för fristående alternativ är något som ofta lyfts i den svenska skoldebatten. Men det redogörs sällan för hur dessa egentligen ser ut. Det vanligaste är att föräldrar helt eller delvis får betala ur egen ficka om de väljer bort de kommunala eller statliga alternativen. Vi tror på den svenska modellen, med valfrihet för alla.
Bättre förutsättningar
Olskog och Wiclander hänvisar till skollagen och alla elevers rätt att utvecklas så långt som möjligt. Det är ett viktigt perspektiv och här bidrar landets friskolor, oavsett driftsform, med ett starkt kunskapsfokus och goda resultat. Skolinspektionens kvalitetsgranskningar ger också friskolor högre omdömen när det gäller undervisning, rektors ledarskap, trygghet och studiero och betyg och bedömning. Den årliga Skolenkäten som besvaras av fler än 40 000 lärare visar även den att lärare som jobbar i friskolor år efter år anser sig ha bättre förutsättningar att ge eleverna god undervisning. Det är siffror som borde väcka intresse och nyfikenhet hos Sveriges Lärare.
Almega Utbildning blundar inte för att det funnits, och fortfarande finns, avarter i systemet. Vårt nyinrättade etiska råd kommer att bli ett viktigt verktyg för att kunna markera mot och utesluta medlemmar som inte lever upp till våra högt ställda krav. Vi ska inte ha oseriösa ägare och huvudmän i den svenska skolan.
Men det är hög tid att komma ur skyttegravarna och fokusera på hur vi tillsammans kan utveckla svensk skola och säkerställa att alla elever möts av högkvalitativ undervisning.
Marie Pilfalk, ordförande i Almega Utbildning
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
