Arbetarrörelsen Historiska museets utställning »100 % kamp – Sveriges historia« handlar om de många rättighetskampernas Sverige men innehåller så gott som ingen arbetarkamp, istället ligger fokus på individ och minoriteters kamp mot majoritetssamhället. 

100 % kamp – Sveriges historia är en av Historiska museets utställningar och beskriver de många rättighetskampernas Sverige. Men en kamp fattas – arbetarrörelsen. Något som kulturskribenten Ola Wong var först med att kommentera i torsdagens SvD Kultur.

Utställningen berättar om »människor som har tagit strid för sina och andras villkor. Människor som kämpat för rätten att leva, bo och älska på lika villkor oavsett funktionsförmågor, sexuell läggning, tro, kön, klass eller ursprung.«

Men trots att Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek är en av samarbetspartnerna så berörs knappt arbetarnas kamp. Rösträtten noteras, men inget nämns om föreningsfrihet, kollektivavtal eller arbetstidsreglering. Utställningens 22 »informationstavlor« har istället namn som »crossdressing«, »språk och identitet« och »aborträtt«.

Av de 24 personer som presenteras med bild och text i början av utställningen presenteras ingen som viktig för arbetarrörelsen, däremot finns tre personer kopplade till kampen för rätten till teckenspråk.

Mikael Eivergård är institutionschef på Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek, han tycker inte att det stämmer att arbetarrörelsen inte är representerade på utställningen.

– Denna gång står inte arbetarrörelsen i centrum. Kamp är inte bara arbetarhistoria, andra historier finns också. Men abortfrågan rörde framförallt arbetarklassen kvinnor, de drabbades hårdast. Lika så var det med steriliseringen. Arbetareperspektivet finns där.

Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek har bistått med material och innan Mikael Eivergård blev institutionschef på Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek så jobbade han tillsammans med projektledaren Anna Furumark med att skapa utställningen.

Anna Furumark kallar det en »processutställning« – den har bland annat ställts ut på Sundsvalls museum och vandrar sedan november 2016 runt till olika museum i landet. Varje plats har haft lite olika vinklar och fokus. I Sundsvall var en portion av utställningen dedikerad till Ådalen och strejken som ledde till att militären kallades in och sköt mot demonstranter.

– Den mer traditionella historien om herrar som burit fanan högt finns redan representerad och vi har 1500 arbetslivsmuseum och nästan alla handlar om manlig industrihistoria och det finns ingenting om hembiträden eller städerskor, då kan vi göra en vandringsutställning som lyfter arbetarklass som varit riktigt utsatt. Sedan är det mycket om HBTQ- och funkiskamper, de är de två stora spåren.

Den arbetarklass som varit riktigt utsatt säger du, men klassperspektivet nämns inte i sammanhanget om abort eller tvångssterilisering heller. 

– Jodå vi nämner det hela tiden – att den som är mest ekonomiskt utsatt är den som råkar mest illa ut. Om du har pengar så kan du resa iväg och göra en abort, men det har du ingen chans till om du är fattig. I utställningen står det om personer som till exempel kämpar för att deras barn inte ska steriliseras och det är ju bara människor som är ekonomiskt utsatta, säger Anna Furumark.

Hon hade inte velat ha gjort utställningen annorlunda, men ser gärna fler tillägg om kvinnors myndighetskamp och ogifta mödrars situation genom historien.

Fredrik Egefur, doktorand i historia vid Lunds universitet, har själv inte sett utställningen men säger att det är viktigt att porträttera arbetarrörelsen för att förstå var dagens rättigheter kommer ifrån och kanske kunna lära sig av de striderna idag, när många av de rättigheterna tas för givet.

– Med något undantag så är alla de rättigheter vi har idag något som arbetarrörelsen har drivit igenom. Reglering av arbetstiden, skyddslagstiftning, rätten att organisera sig, garantipension, semester. I en tid då flera av rättigheterna på arbetsmarknaden håller på att luckras upp så är det jätteviktigt att veta vilka som har stridit för vissa frågor.

– Det är ett vanligt sätt numera att man försöker se till individen och till olika minoritetsgrupper, men att beskriva Sveriges historia under 1900-talet är fullkomligt orimligt om man inte också ser till arbetarrörelsens strukturella kamp. Det var ett enande i en rörelse som gav resultat.

100% Kamp är en del av ett större samarbetsprojekt mellan flera museer och institutioner – Regionsmuseet i Kristianstad, Västmanlands läns museum, Historiska museet i Stockholm, Sundsvalls museum och Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek.