Chicago, en stad vid Lake Michigan

Allting har en början. Så också mitt stora intresse för amerikansk politik. Men hur det började?

Ett av de första bevisen går att finna i skoltidningen ”Kolhackan” som vi gjorde i Kolarängskolan i Kallhäll. Där publicerades min allra första artikel. Året var 1984 och jag var tio år. När mamma flyttade häromåret hittade vi ett exemplar som jag hade sparat. Artikeln, eller snarare notisen, handlade om vilken av demokraterna Walter Mondale och Gary Hart som hade störst chans att vinna över den sittande republikanske presidenten Ronald Reagan. De andra artiklarna i ”Kolhackan” 1984 – skrivna av mellanstadieelever – var mer jordnära och mindre pretentiösa.

På den vägen är det.

Förklaringen går nog att hitta just i mitten av åttiotalet. Sommar-OS i Los Angeles 1984, sena nätter framför TV:n i morfars och mormors vardagsrum på Bohus-Malmön. Morfar var pensionerad stenhuggare och övertygad kommunist, jag var hänförd över invigningen då en man åkte runt i luften som en raket. USA framstod som störst, bäst och vackrast. Sovjet var farligt och hade bara en björn som vinkade under deras OS-invigning fyra år innan, det var så jag mindes det i alla fall.

Min pappa var i New York samma år och kom hem med en liten staty av Frihetsgudinnan med en termometer som visade graderna i Fahrenheit, en ännu mindre glasflaska som innehöll ett mynt som hette cent, och en knapp med texten ”I love NY”. Det var betydligt ballare än min älskade morfars hög med tidningar som hette ”Ny Dag”.

Och snart skulle Cia Berg introducera en rockstjärna i TV-programmet ”Bagen”. Han kom från New Jersey och var alltså ”Born in the USA”.

Jag var fast. När mitt politiska intresse utvecklades blev det naturligt att även läsa artiklar och böcker om amerikanskt samhällsliv. Så har det fortsatt. Jag avslutade mina studier med ett magisterprogram på Johns Hopkins University SAIS, fortsatte som research fellow på en demokratisk tankesmedja i Washington DC och fick för vana att följa val i USA. Det började med det dramatiska valet 2000. Sedan dess har jag följt varje kongress- och presidentval på plats (2002, 2004, 2006 och 2008).

Nu är det dags igen. Obama mot Romney. Tack vare ett stipendium från Svenska Institutet har jag fått möjlighet att göra en resa som börjar i Chicago där jag bland annat ska besöka president Obamas kampanjhögkvarter. Därefter flyger jag till min andra hemstad Washington DC – jag bodde där 2001–2003 – för att besöka tankesmedjor, tidningar och mediebyråer. Resan fortsätter till Charlotte och Demokraternas konvent.

Du kommer de närmaste två veckorna kunna följa mina möten, resor och intryck. Och resan börjar alltså i Chicago, en stad vid Lake Michigan. Så inleds, om jag minns rätt, ”Tintin i Amerika” som jag lyssnade sönder på kassettband under uppväxten i Kallhäll.

En annan liten pusselbit som förklarar min fascination för det här landet.

Fotnot: Bilden visar de vackra byggnader som kallas Marina City i Chicago – som även pryder Wilcos fantastiska album ”Yankee Hotel Foxtrot”.