Reglerna har varit lika för alla, den enda särbehandlingen är Dousas.

Efter beskedet att Palmecentret ska diskvalificeras från att söka biståndsprojekt via stödet till civilsamhället har debatten om Dousas roll i detta rasat på nätet.

Dousa hävdar själv att det inte handlar om ministerstyre, beslutet är fattat av Sidas generaldirektör Jakob Granit. Det är mest ett spel för gallerierna. Redan förra året slog Dousa fast på plattformen X att han tänkte sätta dit just Palmecentret.

Granits beslut om att ändra tolkningen av reglerna kom dessutom dagen innan det blev känt vilka organisationer som kommer att få stöd, vilket gjorde att det inte var möjligt för Palmecentrets 26 medlemsorganisationer att styra om ansökningarna och stå för dem själva, vilket hade gjort det möjligt för biståndsprojekten att leva vidare.

Ingen borde nu vara förvånad över att Tidöregeringen använder sådana här metoder

Nu bekräftar också Dousa indirekt att detta är hans beslut. Hans strategi.

”Socialdemokraterna har i decennier riggat systemet till sin fördel”, skriver han på X, som motiv för förändringen.

Han nämner också Socialdemokraternas lotteriverksamhet som ett exempel på detta ”riggade” system.

Det låter förstås komprometterande.

Men Dousas uttalande är lögnaktigt.

Palmecentret har sökt och fått pengar för sina biståndsprojekt utifrån exakt samma kriterier som alla andra civilsamhällesorganisationer. Det har inte funnits några särregler. Den enda särbehandling som förekommit i det här fallet är Dousas skräddarsydda regeländring, som drabbar just Palmecentret.

Samma sak med lotterierna. Socialdemokraternas lotterier har haft exakt samma regler som alla partiers lotterier, som i sin tur varit exakt samma regler som gäller för alla delar av civilsamhället.

Den enda särbehandling som förekommer i det här fallet är att regeringen ändrar reglerna för just partilotter, eftersom Socialdemokraterna varit de enda som nått framgång med sina lotter.

Det handlar om att sätta dit oppositionen. Inget annat.

Ingen borde nu vara förvånad över att Tidöregeringen använder sådana här metoder för att komma åt oppositionen. Frågan har länge stått på dagordningen.

Den som läser Timbros rapport Kommandohöjderna får en bild av vilka delar av civilsamhället som ska angripas härnäst. I den rapporten pekas bland annat Hyresgästföreningen och pensionärsorganisationen PRO ut som lämpliga måltavlor, eftersom även dessa anses ingå i det man ute på högerkanten ofta kallar den djupa staten.

Så var redo. Det är visserligen bara ett år kvar till valet, men jag är rädd att vi inte sett slutet på den här ”orbaniseringen” av svensk politik.

Jesper Bengtsson