Hur smutsig det österrikiska socialdemokratiska partiets kampanj är går knappt att beskriva med ord. Fake news är på riktigt, och det kan bli värre.

Hur ska politiska partier bedriva valrörelse i filterbubblornas och de falska nyheternas tid? Hur ska anständiga partier hantera att till exempel Facebook ohämmat används för att sprida skruvade nyheter och rena osanningar? En sak är klar: gör inte som de österrikiska socialdemokraterna.

Den skandal som under den senaste veckan rullats upp i Wien, mindre än tio dagar innan det österrikiska parlamentsvalet, trotsar all beskrivning. De österrikiska socialdemokraterna har alltså anlitat en israelisk PR-guru som, på eget bevåg eller på direkt uppdrag (det är fortfarande lite oklart) skapat falska Facebook-sidor om huvudmotståndaren i valet: det konservativa folkpartiet ÖVP:s Sebastian Kurz. Och inte bara det. Dessa sidor har använt sig av precis det rasistiska och främlingsfientliga språkbruk som socialdemokraterna säger sig vara motståndare till. Allt för att misskreditera sin politiska motståndare.

Den skandal som under den senaste veckan rullats upp i Wien, mindre än tio dagar innan valet, trotsar all beskrivning. 

Den unge och vältalige Sebastian Kurz är Österrikes populära utrikesminister sedan 2013. När han blev vald till konservativa ÖVP:s ordförande i maj i år rusade opinionssiffrorna i höjden, och ÖVP gick om socialdemokraterna. Förtretligt för S, som gått framåt i opinionen sedan de också fick en ny ledare: Christian Kern som valdes i juni 2016.

Den mest framgångsrika av PR-konsulten Tal Silbersteins falska Facebook-sidor hann  hann få över 15 000 gilla-markeringar innan den togs ner. Sidan »Sanningen om Sebastian Kurz« hade som mål att förhindra att Kurz får röster från höger, och skapades för att se ut som om den kom från högerpopulistiska FPÖ. Sidan häcklade Sebastian Kurz från främlingsfientligt högerhåll genom att framställa Kurz som Turkiets och flyktingarnas bäste vän. Tyvärr har sidan allt en kan förvänta sig av en sådan sida, inklusive islamofobiska och grova antisemitiska anspelningar.

Att försöka avhålla människor från att rösta, i stället för att få dem att rösta på det egna partiet, brukar kallas asymmetrisk demobilisering. Det som Tal Silberstein och hans team ägnat sig åt är dock ljusår från den metod som Angela Merkel brukar anklagas för att använda. Merkel och hennes CDU har demobiliserat partiets motståndare genom att suga upp det bästa av inte minst socialdemokraternas politik.

Silberstein och därmed de österrikiska socialdemokraterna har sysslat med raka motsatsen: att sprida dynga, och förgifta det politiska samtalet. Och där ligger det nu, i skiten och smutskastningskampanjens stinkande gegga, det stolta österrikiska socialdemokratiska partiet. Den enda trösten är att partiets haveri kan få andra, fortfarande anständiga partier att lära sig en läxa.

Sa presidentkandidaten verkligen att han brukar ta kvinnor i fittan?

Fake-news är på riktigt, och det kan bli värre. »VoCo«, ett slags photoshop för röster, kan göra det nästintill omöjligt att urskilja äkta uttalanden från fejkade. Med hjälp av bara 40 minuters inspelat tal kan programmet få en politiker att säga vad som helst. Programmet pusslar helt enkel ihop inspelade autentiska ljudbitar till nya ord och meningar, som uttalas med personens accent. Rörlig photoshop av munrörelser och ansiktsuttryck gör även mimiken trovärdig.

Programmet är användbart när amerikanska stjärnskådespelare ska sälja tvål på språk de egentligen inte kan. Och tyvärr också användbart när kampanjmakare försöker få politiska motståndare att säga något som de inte har sagt

Det kommer att bli allt svårare att skilja sant från falskt. Sa presidentkandidaten verkligen att han brukar ta kvinnor i fittan? Eller var det VoCo-fake?

Men som fallet SPÖ visar kommer det kommer förmodligen att fortsätta vara möjligt att spåra vem som beställt förfalskningarna. Och förr eller senare träffar skiten fläkten, som bekant.